Darkness

Började dagen med att uträtta måsten,gjorde sen mig en kopp chailatte & gled ner i jaccuzzin. Fantastisk höst väder-Kallt & friskt som fan i luften & solen skiner! & så i kontrast med det kokheta vattnet-Underbart.

Det är så mycket jag skulle vilja/behöva skriva om men röran i huvudet gör det omöjligt att sortera upp mina tankar & känslor. Jag vet inte i vilken ände jag ska börja....

Hursomhelst ska jag göra frukost nu & sen göra mig ordning. Ska in till stan & fixa med lite Halloween prepare & sen styr jag kosan mot Säffle & bästis.

Halloween fest på raggarklubben i morgon!

Umgåtts med bästis,hennes Dude & bebis i magen. Fin helg. 

Är på jobbet (Din Sko)nu & har lunch.

Snoret rinner,huvudvärken gör sig påmind & febervallningar titt som tätt. 

Mindre kul.

Något som däremot är jävligt kul är att jag förhoppningsvis kommer bli äggdonator! 😃 Min bästa vän & hennes man har kämpat länge med IVF behandlingar & längtan efter att få ett kärleksbarn. Behandlingarna har tyvärr inte resulterat i bebis så nu är äggdonation på tapeten. 

Jag ser det som en självklarhet att hjälpa sina vänner- Vad det än handlar om. Att den dagen grav. Testet visar positivt veta att man själv vart medverkande till deras lycka! 

Inget hade gjort mig gladare!

Så håll tummarna att allt klaffar!

"Jag vill inte ha dig"

"Jag har inga känslor för dig"

DET gör ont.

Jävligt ont.

Men sen samtidigt en sån jävla lättnad.

Nu kan "gåvidareilivet" processen börja.

På riktigt.

Att bli avvisad är tungt,frågorna hopar sig i huvudet. Vad har jag gjort fel? Vad är det som gjort att jag är omöjlig att bli kär i? Vad saknar jag som person som skulle göra mig älskvärd av dig? Är jag oattraktiv? Vad är det för fel på mig?

& sen alla dessa jävla "om" &"varför"....

Huvudet är en enda jävla röra.

Tårarna gör sig påmind.

Jag orkar inget mer idag.

Jag checkar ut.

Riktigt jävla ordentligt.

Som en riktig käftsmäll som kom från ingenstans.

Fast en riktigt B.R.A käftsmäll.

Just nu rider jag på vågen & njuter av att😆

Det har hänt sjuka grejer dagarna som gått & i mooorgon tänker jag upplysa er om vad som skett. Hihi! 

Nu är det SOA som gäller!

Lite bilder från dagen😃

Haft äran att fått träffa min goa vän Tove och hennes 3 mån son Melker från Stockholm idag!

XoXo

Ny vecka

Tredje veckan som arbetslös. 

Sovit kasst

Mardrömmar.

Tog evigheter innan jag somnade för tankarna & saknaden höll på att äta upp mig. 

Startar denna dag med ångestdämpande & ger mig själv en spark i röven- Idag SKA bli en produktiv dag! 

Sitter hemma och lyssnar på lite Johnny Cash,målar naglar & spelar gitarr om vartannat. Väldigt meningslös idag.
Satt och tänkte på en grej precis.

Jag träffade en kille för ett tag sen när jag hade besök från Strömstad och vi var ut i kroglivet i Karlstad. En skit fin kille. Skit snygg. Skit trevlig och socialt kompetent.

Lyckades få följa med honom hem den natten och vi hade en grym natt fylld med sexuella äventyr.

The perfect match skulle man kunna säga.

Jag menar: Hur ofta är ett one night stand bra?!

Hursomhaver.

Innan jag drog hem så låg vi och snackade i hans säng och så passade vi på att ta en snabbis innan jag drog. Ha de & vi hörs.

No strings attached.

Problemet som uppstod var att jag kände mig otrogen. Otrogen mot Han som inte vill ha mig. Han som gjort mig ledsen och besviken mer än en gång. Jag kände mig så jävla rutten när jag satte mig i bilen och körde hemåt. Vid detta tillfälle såhade vi inte lovat varandra monogami. Det löftet kom kort därefter. Han skulle inte vara med ngn annan och jag skulle inte vara med ngn annan.

Det var vårt gemensamma beslut.
Eller så var det väl jag som fick Han att ingå i den överenskommelsen för att få mig tyst för ett tag... Äsch jag vet inbe & jag vet inte heller varför jag sitter och spekulerar i det.....

Antar att den överenskommelsen är bruten & att Han knullar hejvilt.
(Tanken får mig helt illamående och kallsvettig-Han naken med en annan tjej?!!) Den däringa tjejen ska vara JAG och fan ingen annan! Ibland kommer jag på mig själv bli helt förtvivlad för att jag inte kan åberopa på den här situationen. Han har ju uppenbarligen gjort ett val.H

Hans tystnad säger mer än tusen ord.

Jag & killen från krogen hördes tiden efter vårt första möte och vi träffades även en gång för ett par veckor sen och tog en fika. Så jävla genomgo kille. Kändes totalt genuin. Han sträåckte ut sin hand och ville att jag skulle ta den.

Men jag kunde inte.
Jag drog mig undan.

Mina känslor och mitt hjärta tillhör en annan.

Som jag sa till Tj för ett tag sedan; Man väljer inte vem man blir kär i. Man får helt enkelt följa sitt hjärta.

Jag kan inte tvinga mig själv att bli kär. Jag har skit svårt att bli kär. Kär sådär riktigt på riktigt. Jag är så jävla skadad efter de destruktiva och trasiga förhålladen jag haft... & när jag väl blir träffad av Amors pilar så är det inte ömsesidigt eller massa om & men & kansken och tomma löften....

Vad fan är det för fel?

TIllägnad Dig.

When will I see you again?
You left with no goodbye, not a single word was said
No final kiss to seal any sins
I had no idea of the state we were in

I know I have a fickle heart and a bitterness
And a wandering eye and heaviness in my head

But don't you remember? Don't you remember?
The reason you loved me before
Baby, please remember me once more

When was the last time you thought of me?
Or have you completely erased me from your memory?
I often think about where I went wrong
the more I do, The less I know

But I know I have a fickle heart and a bitterness,
And a wandering eye and a heaviness in my head

But don't you remember? Don't you remember?
The reason you loved me before
Baby, please remember me once more

I gave you the space so you could breathe
I kept my distance so you would be free
And hope that you find the missing piece
To bring you back to me

Why don't you remember? Don't you remember?
The reason you loved me before
Baby, please remember me once more

When will I see you again?

Usch. Saknar dig. 

Dessa två veckor känns som en hel jävla evighet:/ Vissa dgr är lättare än andra...

Just idag har jag tänkt på dig massa. Varje gång jag sluter ögonlocken så ser jag ditt vackra ansikte & ditt vackra leende.

Jag försöker vara stark nu,jag tänker inte låta detta knäcka mig. Jag måste gå vidare & släppa taget om dig.

För det har du tydligt gjort.

Fast jag tror jag inte betydde ett skit för dig egentligen. Inte ett dugg överhuvudtaget. 

Jag var ett bra tidsfördriv & ett bra knull. Eller hur?

Back to the subject love.

Jag förstår det bara inte.
Hur fan kan en känsla/känslor göra så jävla ont när det inte är besvarat?Eller vartfall inte besvarat på det sätt du hade önskat?

Jag trånar, åtrar, längtar, saknar och håller på gå itu av alla känslor som är ett inre kaos inom mig... Tro mig,jag hade gjort allti hela världen för att slippa känna såhär.. Men som jag sa till Han så väljer man inte vem man får känslor för. Det är som en rysk roulöette. Man vet inte vem kulan träffar.

I det här fallet så blev det just Han.

Han som fått mig känna igen. Han som fått mitt hjärta bulta betyligt mycket fortare än vanligt. Han som har fått mig känna kärlek igen.

Jag vet så jävla väl att oddsen inte talar för oss. Av flera anledningar.

Men om Han bara hade släppt sina hämningar och gett sig hän och försökt älska igen så hade vi kunnat ha det så jävla bra! Problemet är att Han inte vill släppa in mig på sitt liv. Återigen av flera anledningar. Han vill inte såra mig. Han vill inte göra mig ledsen. Han vill bla...bla...bla..bla....

Jag vet. Jag vet hur Han känner. Men jag kan fan inte förstå hur man inte vill släppa in en människa på livet pga en jävlig tung grej....(Den spec.saken som jag inte kan prata om pga respekt och hänsyn till Han)

Alltså Jag menar, allt blir så jävla mkt lättare när man är två. Man stöttar varandra. Allt blir så jävla mycket bättre när man är två. Älskar man en annan människa så finns m,an där i tårar & lycka. Spelar lixom inte ngn roll.

Helt J.Ä.V.L.A övertygad.

Jävligt sorglig & djup,men det är ju precis sån olycklig kärlek handlar om...

Man kan inte tvinga någon att älska en annan människa,hur gärna man än vill det... Man famlar efter det lilla halmstrået & man är glad för det lilla. Ytterligare en natt tillsammans,med kyssar,hud mot hud,sex, kramar & ömhet,även om man vet att man är lika ensam igen efter man stängt dörren till den du älskar. Ett sms som gör dig alldeles upp i varv,men som i själva verket bara var ett oskyldigt sms där Han skrev Puss på slutet.... 

Man hoppas & hoppas,analyserar vart enda ord Han sagt eller skrivit..... Man vill ju så himla djupt att Han ska känna som Du.

Som sagt man famlar efter ngt att förankra sig i för att inte drunka i sina tårar när ensamheten & verkligheten omfamnar dig. Man hoppas & önskar så innerligt att Han en dag kommer vilja ha dig & kalla dig för SIN. Då kvällarna med flyktiga knull är ett minneblott & blivit utbytta med älskskogar av ömsesidig kärlek.... Att kunna älska & glömma tiden då man själv ensam älskade medan Han knullade. Att ömsesidigt uppleva den fantastiska känslan när två blir en. Att aldrig mer behöva oroa sig för att Han ska resa sig upp ur sängen & gå medan man själv lider i tystnad & det känns som hjärtat vrider sig runt i smärtsamma volter för man inte ville att Han skulle gå....

Men som sagt.

Man är glad & tacksam för det lilla....

Men ja.

Hoppet är ju det sista som överger människan

-Så jag har inte gett upp hoppet än.

Vill inte.

Helt enkelt

Jag vill verkligen inte.

Jag vet vad jag vill ha.

Jag vill ha Han.

Han som har allt jag behöver & vill ha.

Känner mig bara allmänt matt,trött & likgiltlig idag. Ingen lust till ngt. 

Klockan var inte ens 19 när jag kröp ner i sängen & kände att denna dag gärna fick ta slut. Ingen mening att vara uppe när man känner sig såhär nollställd som jag gör just nu.

Ligger i sängen nu med tunga ögonlock,men är på det bestämdaste med att läsa klart den första boken i triologin "50 shades of gray" Sexigt,rått & vått vill jag tala om. Ett konstant knullande boken rakt igenom. Så ja,absolut en bok som passar mig i smaken😉 

Hade velat skapa ngt ikväll... Gillar inte såna dagar som bara går. En dag äldre & en dag förlorad i värdefull tid i jordelivet. Ett nytt musikstycke kanske? Eller varför inte en ny sexnovell? Eller tillverka lite mer smycken?... Men för att kunna genomföra dessa ting må man vara inspirerad & känna sig kreativ.

Just nu känner jag mig som en plattfisk.

Platt,intetsägande & grå.

Drit bra film by.the way.

Men för mig har uttrycket en djupare innebörd..

Efter regn kommer solsken. Right? 

Tuffa perioder kommer men sen så går dom igen... 

Hursomhaver.

Pasta Carbonara stod på min meny idag,en av mina favoriträtter- Så ska man impa på mig så kan man föreslagsvis laga det.... Med risk att man får en gliring om att min är strået vassare😉 Alla som ätit det har älskat den😆Bortsett från matlagning så har jag även tillverkat smycken, örhängen & macrame armband. 

En konst art jag ej besitter är att kunna måla,teckna. Att kunna skapa ett konstverk med bara en hand och en penna. Har alltid vart avundsjuk på de som kan det. Så fantastiskt häftigt! Tror inte på grejen att du kan "lära" dig rita. Antingen har du det i blodet eller in.

Fick besök av M innan & nu ska vi äntligen sätta igång igen med fortsättningen av inspelningen på plattan efter sommaruppehållet. 

Så jag längtat/längtar! Älskar att jobba med M,tillsammans är vi oslagbara & jävligt kreativa😆

Skrev en låt tidigare idag som jag publicerade här på bloggen,nu skall jag bara tonsätta texten stycket oxå Kul att känna att lusten,kreativiteten & inspirationen börjat komma tillbaka. Har knappt rört gitarren på 4 mån. 

Verkligen tid nu. Tid att skriva d sista låtarna till skivan,spela in & mixa den. Ska bli kul och se vad ni tycker om skivan!

Nu ska jag ta & dricka upp vinet & slänga mig in i duschen,känner hårfärgen börjar rinna sådär härligt i hårbotten....

G'night friends!

Wishing u were here beside me

My tears are falling down becuse i know we're not meant to be.

Sometimes i wonder were i did wrong

So many questions and so few answers

If you would only let my in to your heart

I would charish and love you for all eternity and be your other half.

Please stop pushing me away from you,i now your reasons but thats not good enough

I know you told me in the start to not fall in love with you,but you can't deicide when or where love strikes you......

Varför inte må sämre än vad man redan gör?! Tyvärr såhär människan är funtad. Mår man dåligt så kan man må ännu sämre och göra sig själv liiiite mer illa. Ett jävla sado beteende människan är född med.

Well well.

I morse hade jag satt kl på 6... Gick upp vid 8 & kände att "Fy fan vilken jävla jobbig dag detta kommer bli"... Men som den Sanna optimisten man är (Eller egentligen vill vara) så röt jag till mig själv att jag fan fick skärpa mig, denna dag blir precis som jag vill att den ska vara... Sagt & gjort. Jag blickade mot kylskåpet där min egna budord står etsat.

.

Bet mig själv i läppen & gjorde som det stod.

Som sagt,rutiner är ett måste för mig & utan dom är jag förlorad.

& inställningen till saker betyder A.L.L.T

Så dagen blev faktiskt bra. (Så bra den kan bli när ångesten står och hänger över din axel & rastlösheten härjar i din kropp..)

Började dagen med att vara ute i skogen och plocka ihop en hög av skogens guld för de framtida höstkransarna jag gjorde ikväll, sen skrev jag CV & nytt Personligt brev. Kontaktade AMS. Gjorde lite måsten. Sen kollade jag igenom kylen & frysen & skrev en inköpslista & drog till Willys. Kom hem & tog itu med maten. Blev bjuden på mat hos grannarna(familjen)Gick upp till stugan min & var kreativ. Lagade äppelpaj & tillverkade as schyssta höstkransar till min & mina grannars ytterdörr. Kul att imponeras av dina egna verk. Inte allt för ofta det händer lix.

Jag menar. Jag är inte den pyssliga typen,har för kasst tålamod för det. Små ting klarar jag inte av. Därför har jag utmanat mig själv och försöker mig på att göra egna smycken..... Ggaaaash. DET är pilliga till tusen, men jag antar att det är värt det i slutändan när du fått gjort din egna design?! Hoppas på D vart fall.

Hursomhaver vart jag förjävlanöjd.se med de kransar jag gjorde:)

Till ett annat ämne.

Babyboom. Milt fucking sagt. Kids all over.

För några dagar sen fick min chef på Din Sko kiddo numero ett,för Lite sen fick en vän från S-Holm kiddo ett, en annan polare oxå från s-Holm fick oxå nyss barn, en nära arbetskollega på Din Sko är väl hälften gången om inte mer..... Ikväll fick jag ett besked om att min bästa bästaste vän är i v. 13, samtidigt som min andra bästa vän sliter med att BLI gravid. Märkligt hur livet ter sig.

Fy fan. Är inne på min tredje dag som arbetslös och jag känner mig redan självmordsbenägen. Hela min kropp & psyke mår inte bra av  det här,den bara skriker efter sysselsättning. 

Det är som jag brukar säga. En "normal" människa mår bra av att ha jobb,att kunna betala sina räkningar,att ha en trygghet att luta sig emot i vardagen. Däremot för en människa med Adhd så är jobb L.I.V.S.V.I.K.T.I.G.T!!! Att få ha sina rutiner och ha sin vardagliga struktur får en att må bra. Just nu rubbas allt!  

Inget är som det skall.

& i tillägg har jag så mycket tid så då tänker jag så mycket,analyserar saker,låter mina tankar göra mig ledsen & jag hatar att arbetslöshet har den här inverkan på mig... Det blir så mycket värre än vanligt.

Att leva i min kropp & ha kaoset i skallen var jävla dag är ett helvete emellertid. Att vara arbetslös och att umgås med detta är inget jag rekommenderar eller uppmuntrar ngn till!

Fy faan....

Just nu känner jag så jävla ledsen.

Tom.
Trasig.
Raserad.
Överkörd
Bedragen

Jag vet att Han inte lovat mig någonting. Jag vet vart han står.Jag vet att han inte vill ha förhållande nu. Jag vet att han är osäker. 

Det jag sliter med mest är att jag inte vet hur Han känner. Hans känslor för mig. Han har inte med ord sagt vad han känner för mig, mer än att Han trivs i mitt sällskap, tycker om min närvaro & att Han tycker om att ha sex med mig. I tillägg har vi en överenskommelse att inte ha sex med andra. Bara tanken av Han med en annan gör mig helt kvalm & spyfärdig.....Men sen då?

Men ska det vara så svårt att vara ärlig? Jag vill att människor i min närhet ska vara ärliga mot mig och inte säga förmildrande saker som är inlindande i bomull av rädsla att göra mig ledsen. Jag mår bäst av ärlighet. Det gör alla människor.

Samma stund som jag lämnade jobbet förra tisdagskvällen så VISSTE jag att saker och ting skulle förändras mellan oss. Jag visste att Han inte skulle höra av sig, jag visste att våran Era skulle vara över samma dag som jag slutade. Han har försökt stöta bort mig den sista tiden av skäl jag faktiskt inte kan skriva om här på bloggen i respekt för Han.

Förståliga skäl. Absolut.

Men varför kunde Han inte avbryta det vi nu än hade öga mot öga? Varför utsätter han mig för den här obehagliga tystnaden,väntan,saknaden & förtvivlan? Ist för att bara dra sig undan & låta mig suffer in silence-Kunde Han inte bara avslutat det vi påbörjat med ord? Om Han bara hade sagt precis som han kände och inte ingett mig med förhoppningar..... Kunde han inte kunnat grusat dom förhoppningarna längs med marken ist? Satt ett tydligt avslut.

Jag hade blivit svin ledsen men samtidigt så hade jag verkligen uppskattat Hans ärlighet. Just nu hade jag behövt svar på så många frågor.... Så många frågor men så lite svar.......

Jag är förtvivlad. Jag vill inte förlora honom.Jag vill ha Han i mitt liv. & inte bara som vän med benefits.... Jag vill stötta honom i tårar och i glädje -Jag vill finnas för Honom 24/7. Jag vill vara hans andra hälft. Jag har verkligen förstått vad Han betyder för mig.

Verkligen skit bra det här. Olyckligt kär och i samma sekund som jag lämnade Han så blev jag arbetslös. Två flugor i en smäll lix.

Varför inte? En olycka kommer ju sällan ensam sägs det ju.

& mitt liv är kantat av olycka..... När ska den här jävla trenden brytas? VAD i hela friden skulle kunna få mitt liv att få flyta på och börja kantas av lycka ist? En människa orkar fan inte hur länge som helst. Men grejen med mig är att jag vägrar ge upp hoppet. Hoppet och meningen med livet, för någonstans så finns det någon ljusstrimma som gjort att jag överlevt alla jävla hinder som mött mig i livet.

Jag ger aldrig upp.

& den här sörjan ska inte få rasera mig igen.

Jag V.Ä.G.R.A.R.

Men ja,i'm alive & ja. Det är väl inte mer än så just nu. Känner mig så jävla tom. Första dagen som arbetslös. Ska iväg & tvätta bilen med Monchi. Den är så jävla sketen- Ser ut som en riktig anleggsbil. Dammig till tusen. Måste sysselsätta mig med ting annars kommer jag bli tokig..... 

Finns inga ord som förklarar hur jag känner mig just nu. Saknaden.Tomheten. Rastlösheten.