"......"
Jag är tom. Livet står stilla för en gångs skull.
Jag hade inte Adhd, jag har en "hyperaktiv personlighets störning".Det ligger som undergrupp till Adhd. & i tillägg till det kan jag ha Borderline. Va fan! Varför kan det inte vara lätt? Känner att det hade räckt med en diagnos.... Fick utskrivet Concerta & ska börja äta dom i morgonbitti, samtidigt som mitt anti depp.
Alla tester visade på hyperaktivitet, koncentrationssvårigheter, svårt med fokusering ETC... Men sen som läkaren sa att hjälper inte Concertan som vi vill att den ska verka, ska en fortsatt utredning göras & då Borderline som aktuell extra diagnos.
En del av testerna visade på det... Urgh.... Mår inte bra nu.... Trodde jag skulle bli lättad av att få en diagnos. Men inte 1 ½.
Sen i tillägg till det här skiten kan jag ha "Baktriell Vaginos", helt plötsligt ramlade en tampong ur mig igår på förmiddagen, & jag har inte haft mens sen SRF.... 1 ½ jävla månad sen. Jag har med all säkerhet kört upp extra tampong på fyllan & sen haft sex gång på gång med tampongen i mig som bara åkt längre och längre upp... Så i morgon ska jag ringa gyn & boka tid.
Hittar ingenting om den här jävla diagnosen på internet...Blir galen!
Fuck this shit.
Jag hade inte Adhd, jag har en "hyperaktiv personlighets störning".Det ligger som undergrupp till Adhd. & i tillägg till det kan jag ha Borderline. Va fan! Varför kan det inte vara lätt? Känner att det hade räckt med en diagnos.... Fick utskrivet Concerta & ska börja äta dom i morgonbitti, samtidigt som mitt anti depp.
Alla tester visade på hyperaktivitet, koncentrationssvårigheter, svårt med fokusering ETC... Men sen som läkaren sa att hjälper inte Concertan som vi vill att den ska verka, ska en fortsatt utredning göras & då Borderline som aktuell extra diagnos.
En del av testerna visade på det... Urgh.... Mår inte bra nu.... Trodde jag skulle bli lättad av att få en diagnos. Men inte 1 ½.
Sen i tillägg till det här skiten kan jag ha "Baktriell Vaginos", helt plötsligt ramlade en tampong ur mig igår på förmiddagen, & jag har inte haft mens sen SRF.... 1 ½ jävla månad sen. Jag har med all säkerhet kört upp extra tampong på fyllan & sen haft sex gång på gång med tampongen i mig som bara åkt längre och längre upp... Så i morgon ska jag ringa gyn & boka tid.
Hittar ingenting om den här jävla diagnosen på internet...Blir galen!
Fuck this shit.
"Agony all expires me.."
Haft fin besök i 4 dgr av mina älskade vänner från Växjö Linnie, Tommy & Sebbe. Det har varit helt underbart, men som ni vet så är underbart kort. Nu har dom åkt för ett par timmar sen och det enda jag har kvar är ensamhet,vånda & ångest.
Om 2 timmar kommer jag att få min troliga diagnos. Adhd. Jag är skit nervös och mår illa för vad utslaget kommer bli. Även om jag och många med mig är säker på att jag har Adhd så vet man inte vad alla jävla tester säger. & om det INTE är det vad i helvete är det då för fel på mig? Gahh ovissheten gör mig galen & minutrarna går så sakta.... Jag kollar på klockan hela tiden & jag vill bara dit. Få beskedet. Camilla är världens bästa och hänger med mig, känner att jag måste ha stöd. Idag är generellt inte en bra dag, och jag saknar A mer än på flera dagar.
Hur fan kommer man över att man bara blev slängd i en soptunna, kränkt, utnyttjad & att man inte betydde något? Jag trodde aldrig Anton när han sa att han älskade mig, han såg mig väldigt sällan i ögonen när han sa det, han sa det ofta i jobbiga situationer eller när vi skulle sova och han låg bortävänd med ansiktet. Vad fan var jag för honom? Ett tidsfördriv?
Jag lider varje jävla dag, vissa dagar är bättre och andra sämre. Idag är en jävligt jobbig dag. Jag är kvar ensam hemma med mina tankar & saknad & framförallt längtan & sorg. Längtan efter att få hålla om A en gång till, kyssa hans vackra läppar och säga hur mycket jag älskade honom. Samtidigt som jag är så jävla arg och besviken på honom så kan jag inte bortse från att jag älskar honom. HELVETE! Hur länge kommer det göra så här ont? Tårarna rinner och jag är bara så förtvivlad.
Fan fan fan fan fan....
Om 2 timmar kommer jag att få min troliga diagnos. Adhd. Jag är skit nervös och mår illa för vad utslaget kommer bli. Även om jag och många med mig är säker på att jag har Adhd så vet man inte vad alla jävla tester säger. & om det INTE är det vad i helvete är det då för fel på mig? Gahh ovissheten gör mig galen & minutrarna går så sakta.... Jag kollar på klockan hela tiden & jag vill bara dit. Få beskedet. Camilla är världens bästa och hänger med mig, känner att jag måste ha stöd. Idag är generellt inte en bra dag, och jag saknar A mer än på flera dagar.
Hur fan kommer man över att man bara blev slängd i en soptunna, kränkt, utnyttjad & att man inte betydde något? Jag trodde aldrig Anton när han sa att han älskade mig, han såg mig väldigt sällan i ögonen när han sa det, han sa det ofta i jobbiga situationer eller när vi skulle sova och han låg bortävänd med ansiktet. Vad fan var jag för honom? Ett tidsfördriv?
Jag lider varje jävla dag, vissa dagar är bättre och andra sämre. Idag är en jävligt jobbig dag. Jag är kvar ensam hemma med mina tankar & saknad & framförallt längtan & sorg. Längtan efter att få hålla om A en gång till, kyssa hans vackra läppar och säga hur mycket jag älskade honom. Samtidigt som jag är så jävla arg och besviken på honom så kan jag inte bortse från att jag älskar honom. HELVETE! Hur länge kommer det göra så här ont? Tårarna rinner och jag är bara så förtvivlad.
Fan fan fan fan fan....
Love of My Life.
"Sexual needs and intrests..."
Kommer ni ihåg känslan när ni träffade den som utfyllde alla dina sexuella önskningar & behov? Det gör jag.
Han hette A.S. (Passande initialer by the way.....)
Första gången vi hade sex var lixom en sån här"oj" upplevelse. Kommer sexet alltid vara så här kasst? Vinballe genom hela sexet. Vi fick lixom lägga ned. Från att vara en "oj" upplevelse i dålig bemärkelse till en solklar 10 poängare och en riktig "Aha" det är så här det ska vara upplevelse. I efterhand var allt det handlade om stor prestationsförmåga och han ville helt enkelt ligga med mig för mycket. Jag ansåg och anser fortfarande att det var något av det charmigaste jag vart med om. Uppskattade A;s ärlighet.(dåvarande)Prestationsångest för att ligga med mig?! Yeah ok, jag är sjukt bra i sängen så ok.
Yeah, det hela utvecklade sig jävligt snabbt till att bli det bästa sexet jag någonsin haft.Vårat största intesse tillsammans var just att ligga. Ligga helst 50 ggr om dagen, ibland mjukt,ibland hårt och rått & det bästa jag visste, & en helt ny upplevelse för mig var att älska. Älska med varandra.Något jag aldrig varit med om innan.
Vi.Älskade.
Det är skillnad på sex & sex.
Framför allt efter alla våra bråk så hade vi sån jävla fin sex. Försoning sex. Grymt om ni frågar mig & eftersom vi bråkade 99% av våran tid tillsammans så kan ni förstå att vi hade jäääävligt mycket bra sex.
Utan att försöka vara rolig, så var det vår vardag. Vi bråkade jämt. Varför kan man fråga sig?
*Ingen tillit/lögner
*Fylla
*Irritation/ilska
Våra tre största problem.
Tro mig vi försökte.Med alla medel att få det att fungera. Vi älskade varandra. Eller ja. Jag älskade Anton.
Jag fattar om ni är trött på mitt jävla tjat om A, men ni står inför två val. Antingen läser ni bloggen eller så skiter ni i det. Den enda jävla anledning jag skriver just nu & så mycket är för att jag behöver prata om mina upplevelser, mina känslor. Jag känner att det enda sanna och riktiga sättet är att skriva på & kanilisera mina känslor på ett bra sätt & jag uppskattar er som bryr er & ni som inte gör det, men endå tar er tid att läsa bloggen.
Tack för ordet.
"The Agony seems to never fade away"..
Blev något konstigt med förra inlägget, lagt in sig flera ggr?! Tror blogg.se hade fel med sina servar innan...
Yeah, ny dag & hur är dags formen!? Ångesten ligger latent, varje dag, varje minut, varje sekund... Jag försöker att inte ta ångest dämp varje dag, men det är svårt. Spelar ingen roll vad jag försöker sysselsätta mig med. Jag hoppas att ju längre tiden går & när tiden läkt de öppna variga såren, att ångesten avtar. Jag frågar mig varje dag-" Var det värt det här Ewa?"Var det värt att bli kär igen? Det tog mig 6 år efter Jim att kunna förmå mig älska igen. Hur jävla lång tid kommer det ta denna gång? Tiden är fan inte med mig, jag är 26 år gammal & det suger rejält i livmodern & jag vill köpa hus & jag vill köpa familjebil. Ja, ni hörde rätt, Sörensen vill bli vuxen! Jag har levt ett rejält rock n roll liv med massa krök,knark, pöking,festivalande & jag känner mig färdig med det... Fan fan fan... Anton. Jag saknar dig varje dag, varje minut & varje sekund. Mina tankar är hos dig hela tiden. Hur länge ska jag behöva känna såhär?
Dagen annars har varit lugn, var & åt frukost med Maltzeff/Gunnarsson & sen klipp solning med Bettan.
Havets brus & mina tankar sköljdes för en kort stund bort med vinden....
När jag kommer hem ska jag städa klart & tända massa ljus, bada badkar & ta mig några glas vin. Sen tänker jag lägga mig i soffan & kolla porr. Känner jag behöver det;)
Yeah, ny dag & hur är dags formen!? Ångesten ligger latent, varje dag, varje minut, varje sekund... Jag försöker att inte ta ångest dämp varje dag, men det är svårt. Spelar ingen roll vad jag försöker sysselsätta mig med. Jag hoppas att ju längre tiden går & när tiden läkt de öppna variga såren, att ångesten avtar. Jag frågar mig varje dag-" Var det värt det här Ewa?"Var det värt att bli kär igen? Det tog mig 6 år efter Jim att kunna förmå mig älska igen. Hur jävla lång tid kommer det ta denna gång? Tiden är fan inte med mig, jag är 26 år gammal & det suger rejält i livmodern & jag vill köpa hus & jag vill köpa familjebil. Ja, ni hörde rätt, Sörensen vill bli vuxen! Jag har levt ett rejält rock n roll liv med massa krök,knark, pöking,festivalande & jag känner mig färdig med det... Fan fan fan... Anton. Jag saknar dig varje dag, varje minut & varje sekund. Mina tankar är hos dig hela tiden. Hur länge ska jag behöva känna såhär?
Dagen annars har varit lugn, var & åt frukost med Maltzeff/Gunnarsson & sen klipp solning med Bettan.
Havets brus & mina tankar sköljdes för en kort stund bort med vinden....
När jag kommer hem ska jag städa klart & tända massa ljus, bada badkar & ta mig några glas vin. Sen tänker jag lägga mig i soffan & kolla porr. Känner jag behöver det;)
"Feeling satisfied"....
Produktiv dag. Diskat, städat, satt ihop Expedit hylla, möblerat om,jobbat. & hunnit druckit pilsner! Vi var ett gäng här hemma & snackade skit, rökte & drack öl. Välbehövligt. Nu är natten kommen & jag behöver inte sova själv, har sällskap brevid mig i sängen & det är avkopplande. Tänkte på mitt tidigare inlägg, emellanåt glömmer jag bort varför det tog slut mellan mig & A. Han är en manipulativ lögnare, som jag velat lita på. Han har med all säkerhet knullat det lilla jävla ludret fler gånger än vad jag vet om! Han har ljugit mig i ögonen gång på gång, kränkt mig, sårat mig. Jävla as. God jävla natt!
https://cdn1.cdnme.se/cdn/6-2/430146/images/2012/pic_50115199e087c3340300013d.jpg">https://cdn3.cdnme.se/cdn/6-2/430146/images/2012/pic_50115199e087c3340300013d.jpg" class="image">
https://cdn2.cdnme.se/cdn/6-2/430146/images/2012/pic_50115d94ddf2b30e8c00000d.jpg" class="i
"Trying all the way to smile, but it's hard.."
Såg jag somnade mitt i inlägget inatt. Så där, nu var första natten i min säng avklarad... Kändes konstigt att vakna där, samtidigt ville jag inte lämna sängen... Vaknade med att jag höll À;s tirsa lika hårt som när jag somnade. Helvete vad jag saknar honom, bortsett från alla jävla problem, hade vi många fina stunder, myskkvällar, kärleksstunder & goda skratt... Det var det första jag föll för, Antons underbara skratt & hur han fick mig att skratta. Ingen har fått mig att vara så glad som han. Vi var som två tonåringar i början av vårat förhållande, fjantade oss, kittlade varandra till tårarna kom, vi hade helt enkelt jävligt kul. Fan, kommer på mig själv att tårarna kommer. Jag kan inte låta bli. Jag önskar så innerligt att de skulle kunna fungerat mellan oss.... Jag vet inte om du läser min blogg Anton, gör du det så vill jag att du ska veta att jag älskar dig & jag kommer aldrig sluta älska dig. Jag tror att på visionen att det finns en som alltid kommer vara den stora kärleken & den mötte jag 26 år gammal, & någonstans kommer jag aldrig sluta hoppas på att den dagen kommer komma då vi hittar tillbaka till varandra.
"My love..."
Dagen har passerat efter mitt senaste inlägg ganska smärtfritt. Ångesten har hela tiden varit närvarande, men jag har haft bra sällskap av Karl & vi har haft det trevligt. Glömde dock min behovs ångest dämp hemma, kände jag hade behövt dom... Tog oss en tur ner till Gbg för shopping, så i runda slängar brände jag 9 papp. På bra saker, saker jag behöver. En ny rockig dator, saker till hemmet. Har låtit mitt hem förfalla som fan på det sista, behövde lite upprustning, känns bra som fan. Nu är jag ensam & försöker mig genomlida ett nytt försök att sova i sängen. Min & Antons. Nu är den bara min, men jag håller ett krampaktigt tag i hans At The Gates tirsa som fortfarande luktar han.... så han är närvarande samtidigt, både själsligt & visionellt. Jag kan känna hans armar omkring mig & jag kysser honom god natt. & jag älskar di g mitt troll för alltid.. Hans röst ekar i mitt huvud... Har tagit imuvanet nu, & nu somnar vilket SEK som heaten
"Why can´t the pain just go away...."
Känner att det inte är en bra dag idag. Ångesten gör sig ständigt påmind & jag känner mig bara jävligt platt med marken. Springer upp och ner mellan lägenheten och tvättstugan,inte tvättat på vet fan när.... Hur jävla mycket tvätt som helst. Jag blir hela tiden påmind om Anton, tvättar en del av hans grejer... Det gör ont. Om saker & ting hade kunnat varit annorlunda. Jag önskar av hela mitt hjärta att vi hade kunnat haft det bra. Inga lögner, inga svek. Som sagt ingen bra dag idag. Tårarna vill hela tiden tränga ur mina ögon. Men jag tillåter dom inte. Jag vill inte något mera. Jag har gråtit färdigt. Jävla helvetes jävla piss skit!
"Sleeping my day away..."
Trodde jag var redo för att sova i sängen, ensam för första gången på väldigt länge. Men det var jag inte. Tankarna gick på högvarv & tårarna kom. Tog täcket & kudden & gick ut och lag mig i soffan. Tog ångestdämpande medz och efter mkt om och men lyckades jag somna.
Fick mycket gjort igår,men mycket är fortfarande kvar. Håller på att tvätta & så ska jag diska, dammsuga & skura. Först ska jag ta och åka iväg & köpa frukost & sen ska jag sätta igång med skiten. Bara få det gjort.
Var på Psyk igår & gjorde det allra sista testet i Adhd utredningen, så nästa vecka kommer diagnosen bli ställd. Adhd lr inte?! För mig finns det ingen tvekan om saken & många med mig håller nog med om det. Denna utredning har tagit 9 månader & äntligen är det nästan över. Sjukt skönt. Fick även ändrad medicinering. Nya Anti depp som inte gör en så förbannat trött & insomningstabletter. Jag har lixom inte problem att sova, har jag väl somnat så sover jag, men det är själva insomningsprocessen som är tuff. Så jag hoppas dessa nya tabz är bättre och fungerar på mig.
Jag & Nödveit ska ta en spontantripp ner till Gbg idag, Köpa lite nya kläder, köpa lite nytt till lägenheten & springa in till Ed så han får kolla på mina Dermals. Den ena har halvt som halvt växt ut så vi får se vad Ed tycker vi ska göra åt det. Tänkte även byta ut till bling bling;)
Nu ska jag åka iväg till macken och köpa en kaffe och lite frukost medans tvätten tvättar sig själv.
Ha en fin dag guys.
Fick mycket gjort igår,men mycket är fortfarande kvar. Håller på att tvätta & så ska jag diska, dammsuga & skura. Först ska jag ta och åka iväg & köpa frukost & sen ska jag sätta igång med skiten. Bara få det gjort.
Var på Psyk igår & gjorde det allra sista testet i Adhd utredningen, så nästa vecka kommer diagnosen bli ställd. Adhd lr inte?! För mig finns det ingen tvekan om saken & många med mig håller nog med om det. Denna utredning har tagit 9 månader & äntligen är det nästan över. Sjukt skönt. Fick även ändrad medicinering. Nya Anti depp som inte gör en så förbannat trött & insomningstabletter. Jag har lixom inte problem att sova, har jag väl somnat så sover jag, men det är själva insomningsprocessen som är tuff. Så jag hoppas dessa nya tabz är bättre och fungerar på mig.
Jag & Nödveit ska ta en spontantripp ner till Gbg idag, Köpa lite nya kläder, köpa lite nytt till lägenheten & springa in till Ed så han får kolla på mina Dermals. Den ena har halvt som halvt växt ut så vi får se vad Ed tycker vi ska göra åt det. Tänkte även byta ut till bling bling;)
Nu ska jag åka iväg till macken och köpa en kaffe och lite frukost medans tvätten tvättar sig själv.
Ha en fin dag guys.
"Times roll on, just roll with it..."
Haft en jätte fin kväll med Nödveit. Vi har spelat massa gitarr & druckit vin. En välbehövlig kväll. Vi har nästan gjort färdigt en låt, "Love Within". Känner mig jävligt nöjd med den, vi påbörjade den på fyllan för en vecka sen, skönt som satan att nästan ha slutfört den. Sen har vi påbörjat ett par andra! Det gör mig glad, jävligt glad.
Under tiden med Anton så tappade jag lusten att sjunga, att spela gitarr. Den var lixom aldrig 100% bra mellan mig och Anton överhuvudtaget. Den första månaden spelade vi och sjöng tillsammans, Anton är jätte duktig på att sjunga, ett instrument han alldeles för sällan använder. Det hade kunnat blivit så jävla bra. På alla plan hade det kunnat bli så jävla bra. Men nej. Det var inte menat att vi skulle ha det bra, det var inte menat att jag hade träffat mitt livs kärlek. Jag får bara gilla läget & ta det förvad det är. Ett stort jävla misslyckande & ett stort jävla misstag.
Livet måste ha sin gilla gång. & det är bara att rulla med det. & som i det här fallet så ser jag det som ett måste. Jag måste gå vidare,jag måste gå vidare med mitt liv.För min egen existens skull.
Jag ska för första gången på när fan vet jag, sova i min egna säng. Jag har inte förmått mig att sova i den pga att det ska vara jag och Anton som sover där. Ingen annan.Har sovit i soffan, där det känns mindre ensamt, en plats,min plats nerknarkad med tabletter & sprit.I 4 månader så har vi delat den sängen, älskat, skrattat, gråtit, hållt om varandra. Ikväll har jag & Nödveit rensat ur mitt sovrum,rensat ur Antons skit, hans grejer som fått en egen garderob så länge, tills jag ska bränna skiten, kastat eller ge bort. Men var sak har sin tid. Sen har vi rensat massa kläder som ska kastas eller ges bort, och sen resten in i garderoberna. Sen det viktigaste av allt.
Sängkläderna är avrivna och kastade i tvättkorgen. Sängkläderna som fortfarande doftar Anton & som fortfarande har våra gemensamma dofter och våra gemensamma minnen. Det kommer tvättas bort i morgon. Gone. Puts. Kaputt.
Jag vet att A lever vidare, han har det så gott han kan ha det med den lilla parasit horan som uppenbarligen betydde mer än mig, och jag MÅSTE gilla läget. Han har med all sannolikhet varit kär i henne hela tiden vi var tillsammans, och det gör ont. Jävligt ont. Men vad fan ska jag göra?! Frågan jag ställer mig är varför?! Om han nu velat ha henne hela tiden, varför bröt han inte med mig tidigare? DET verkar ju betyda mer än vad jag någonsin gjort. Äsch,va fan, vill jag veta? Känner mig helt klart färdigutnyttjad och urtvättad som det är. Fuck U.
FUCK U.
FUCK YOU!
Under tiden med Anton så tappade jag lusten att sjunga, att spela gitarr. Den var lixom aldrig 100% bra mellan mig och Anton överhuvudtaget. Den första månaden spelade vi och sjöng tillsammans, Anton är jätte duktig på att sjunga, ett instrument han alldeles för sällan använder. Det hade kunnat blivit så jävla bra. På alla plan hade det kunnat bli så jävla bra. Men nej. Det var inte menat att vi skulle ha det bra, det var inte menat att jag hade träffat mitt livs kärlek. Jag får bara gilla läget & ta det förvad det är. Ett stort jävla misslyckande & ett stort jävla misstag.
Livet måste ha sin gilla gång. & det är bara att rulla med det. & som i det här fallet så ser jag det som ett måste. Jag måste gå vidare,jag måste gå vidare med mitt liv.För min egen existens skull.
Jag ska för första gången på när fan vet jag, sova i min egna säng. Jag har inte förmått mig att sova i den pga att det ska vara jag och Anton som sover där. Ingen annan.Har sovit i soffan, där det känns mindre ensamt, en plats,min plats nerknarkad med tabletter & sprit.I 4 månader så har vi delat den sängen, älskat, skrattat, gråtit, hållt om varandra. Ikväll har jag & Nödveit rensat ur mitt sovrum,rensat ur Antons skit, hans grejer som fått en egen garderob så länge, tills jag ska bränna skiten, kastat eller ge bort. Men var sak har sin tid. Sen har vi rensat massa kläder som ska kastas eller ges bort, och sen resten in i garderoberna. Sen det viktigaste av allt.
Sängkläderna är avrivna och kastade i tvättkorgen. Sängkläderna som fortfarande doftar Anton & som fortfarande har våra gemensamma dofter och våra gemensamma minnen. Det kommer tvättas bort i morgon. Gone. Puts. Kaputt.
Jag vet att A lever vidare, han har det så gott han kan ha det med den lilla parasit horan som uppenbarligen betydde mer än mig, och jag MÅSTE gilla läget. Han har med all sannolikhet varit kär i henne hela tiden vi var tillsammans, och det gör ont. Jävligt ont. Men vad fan ska jag göra?! Frågan jag ställer mig är varför?! Om han nu velat ha henne hela tiden, varför bröt han inte med mig tidigare? DET verkar ju betyda mer än vad jag någonsin gjort. Äsch,va fan, vill jag veta? Känner mig helt klart färdigutnyttjad och urtvättad som det är. Fuck U.
FUCK U.
FUCK YOU!
"Cleaning up my mess, cleaning up my life..."
Idag är en produktiv dag. Saker jag skulle gjort för längesen blir gjorda idag. Jag tar tag i kaoset.
För det första så håller jag på att plocka ihop A;s tillhörigheter, kläder, skor, smycken,skivor, jag är inte riktigt redo att kasta sakerna, men jag ska lägga dom i en svart sopsäck & lägga undan det tills den dagen jag orkar göra mig av med det. Jag känner att jag borde kasta det nu, men på något sätt måste tiden få läka alla sår. & den dagen jag är redo att göra mig av med det så gör jag det.
För mig så handlar det inte bara om att jag "gjort slut med killen", för mig handlar det om en stor förlust, min älskare, min bästa vän, min familj. Han jag skulle dela resten av mitt liv med. Jag har aldrig varit så säker på något i hela mitt vuxna liv som på att Anton & jag skulle köpa hus, skaffa barn,köpa bil, älska varandra för evigt. Så för mig är det en jävligt mycket större förlust, då vi hade planerat allt & att jag aldrig älskat någon så enormt som jag älskade Anton. Allt har nu rasat och ingenting finns länge kvar av våra gemensamma drömmar och visioner. Vi skulle ut och backpackat i höst i Thailand, vi skulle flytta till Karlstad, köpa hus. Vi skulle skaffa barn. Jag sa till Anton väldigt tidigt i vårat förhållande att jag verkligen ville att han skulle bli pappan till mina barn, han skulle bli det perfektaste pappa! Den pappa jag aldrig haft, och det ville jag ge till mina framtida barn. Den dagen A blir pappa kommer han bli den bästaste pappan. Sorgligt nog kommer jag inte vara den som får dela den upplevelsen.
Jag känner stor förtvivlan och vanmakt men samtidigt en lättnad och beslutsamhet. Jag SKA glömma A, jag SKA gå vidare. Jag orkar inte gråta varje dag, jag orkar inte vilja skada mig själv, jag orkar inte vara full varje dag, jag orkar inte vara bakfull varje dag, jag orkar inte ge han mer av min energi! Jag är trött på att vänner ser mig lida och jag är trött på att prata om Anton & jag är trött på att han får mig att må som jag gör & gjort det senaste 4 månaderna....
Som jag skrev igår så skulle jag brytit vårat förhållande den dagen han var otrogen & ljög första gången. Efter den händelsen så gick vårat förhållande bara utför, men vi ville båda kämpa för oss på något vi ville tro på båda två. Även jag gjorde ett misstag, så jag försöker inte glorifiera mig att jag inte gjort något fel i vårat förhållande, men jag låg aldrig med den jag hade en fling med. Det var en på mitt förra jobb. Anton kunde aldrig släppa det som hände och det nötte sönder hans tankar hans huvud, så till den milda grad att det är idag en av anledniongarna till att det tog slut. Han kunde inte släppa taget om det som egentligen inte var något.
När Anton sa att han hade legat med en annan, så rasade min värld för några dagar. Men samtidigt så var det första gången han sa att han älskade mig. Sjukt på något sätt, att han var tvungen att knulla med en annan för att kunna säga att han älskade mig. Men jag tog en konkret beslut. Jag var tvungen att gräva ner det han hade gjort för att vårat förhållande skulle ha någon chans. Inte älta. Älta är det värsta som finns, och det leder bara till kaos och förtvivlan. Jag glömde, jag gick vidare & fortsatte älska Anton i större utsträckning.
Jag älskar Anton & jag hoppas och tror innerligt på att en dag kanske vi kan närma oss varandra igen & vara vänner, men just nu vill jag inte se honom, vill inte höra om honom & jag vill inte träffa honom. Vill och vill, jag kan inte träffa honom för mitt eget mående, det skulle bara göra saker värre. Jag har verkligen bestämt mig nu att det fan får vara bra.
Mitt liv har vart ganska upp och ner på det sistonde, inte bara A utan mycket i mitt liv är kaos. Så jag har fått börja äta Anti depp & har två behovs ångestdämpande mediciner som jag tar varje dag. För att jag behöver. Varje dag har jag ångest, ett molande tryck över bröstet, som ibland eskilerar och blir till ångestattacker. Jag sliter ngt fruktansvärt med det. Jag hatar tabletter, för jag tror inte på dom och jag har sett vad det gör med människor. Men jag är så pass svag nu så jag var tvungen att ta emot hjälpen. Tyvärr gör inte tabletterna den verkan som jag vill, blir påtänd ioch trött. Fruktansvärt trött. Sover 12 timmar i stöten. Jag hatar sova. Finns för mycket annat i livetatt göra än att sova bort skiten. Så idag ska en psykiatri läkare ringa mig vid 13.20 och se över möjligheten att testa andra medz.. Som fungerar bättre på mig...
Yeah.... Så sjukt skönt att skriva av mig, ett jävligt hjälpande sätt att komma över saker. Har skrivit två texter tillägnad Anton, ska arrangera klart låttexterna och göra musik till. Sen spela in dom. Hoppas att min läkeprocess är klar när jag slutfört dom....
Nu ska jag betala alldeles för sena räkningar och sen köpa några gröna växter och sen hem och fortsätta städa. Skrubba bort Antons lukt, ta iväg hans saker. Vill inte se något som tillhört Anton när jag är färdigstädad.
För det första så håller jag på att plocka ihop A;s tillhörigheter, kläder, skor, smycken,skivor, jag är inte riktigt redo att kasta sakerna, men jag ska lägga dom i en svart sopsäck & lägga undan det tills den dagen jag orkar göra mig av med det. Jag känner att jag borde kasta det nu, men på något sätt måste tiden få läka alla sår. & den dagen jag är redo att göra mig av med det så gör jag det.
För mig så handlar det inte bara om att jag "gjort slut med killen", för mig handlar det om en stor förlust, min älskare, min bästa vän, min familj. Han jag skulle dela resten av mitt liv med. Jag har aldrig varit så säker på något i hela mitt vuxna liv som på att Anton & jag skulle köpa hus, skaffa barn,köpa bil, älska varandra för evigt. Så för mig är det en jävligt mycket större förlust, då vi hade planerat allt & att jag aldrig älskat någon så enormt som jag älskade Anton. Allt har nu rasat och ingenting finns länge kvar av våra gemensamma drömmar och visioner. Vi skulle ut och backpackat i höst i Thailand, vi skulle flytta till Karlstad, köpa hus. Vi skulle skaffa barn. Jag sa till Anton väldigt tidigt i vårat förhållande att jag verkligen ville att han skulle bli pappan till mina barn, han skulle bli det perfektaste pappa! Den pappa jag aldrig haft, och det ville jag ge till mina framtida barn. Den dagen A blir pappa kommer han bli den bästaste pappan. Sorgligt nog kommer jag inte vara den som får dela den upplevelsen.
Jag känner stor förtvivlan och vanmakt men samtidigt en lättnad och beslutsamhet. Jag SKA glömma A, jag SKA gå vidare. Jag orkar inte gråta varje dag, jag orkar inte vilja skada mig själv, jag orkar inte vara full varje dag, jag orkar inte vara bakfull varje dag, jag orkar inte ge han mer av min energi! Jag är trött på att vänner ser mig lida och jag är trött på att prata om Anton & jag är trött på att han får mig att må som jag gör & gjort det senaste 4 månaderna....
Som jag skrev igår så skulle jag brytit vårat förhållande den dagen han var otrogen & ljög första gången. Efter den händelsen så gick vårat förhållande bara utför, men vi ville båda kämpa för oss på något vi ville tro på båda två. Även jag gjorde ett misstag, så jag försöker inte glorifiera mig att jag inte gjort något fel i vårat förhållande, men jag låg aldrig med den jag hade en fling med. Det var en på mitt förra jobb. Anton kunde aldrig släppa det som hände och det nötte sönder hans tankar hans huvud, så till den milda grad att det är idag en av anledniongarna till att det tog slut. Han kunde inte släppa taget om det som egentligen inte var något.
När Anton sa att han hade legat med en annan, så rasade min värld för några dagar. Men samtidigt så var det första gången han sa att han älskade mig. Sjukt på något sätt, att han var tvungen att knulla med en annan för att kunna säga att han älskade mig. Men jag tog en konkret beslut. Jag var tvungen att gräva ner det han hade gjort för att vårat förhållande skulle ha någon chans. Inte älta. Älta är det värsta som finns, och det leder bara till kaos och förtvivlan. Jag glömde, jag gick vidare & fortsatte älska Anton i större utsträckning.
Jag älskar Anton & jag hoppas och tror innerligt på att en dag kanske vi kan närma oss varandra igen & vara vänner, men just nu vill jag inte se honom, vill inte höra om honom & jag vill inte träffa honom. Vill och vill, jag kan inte träffa honom för mitt eget mående, det skulle bara göra saker värre. Jag har verkligen bestämt mig nu att det fan får vara bra.
Mitt liv har vart ganska upp och ner på det sistonde, inte bara A utan mycket i mitt liv är kaos. Så jag har fått börja äta Anti depp & har två behovs ångestdämpande mediciner som jag tar varje dag. För att jag behöver. Varje dag har jag ångest, ett molande tryck över bröstet, som ibland eskilerar och blir till ångestattacker. Jag sliter ngt fruktansvärt med det. Jag hatar tabletter, för jag tror inte på dom och jag har sett vad det gör med människor. Men jag är så pass svag nu så jag var tvungen att ta emot hjälpen. Tyvärr gör inte tabletterna den verkan som jag vill, blir påtänd ioch trött. Fruktansvärt trött. Sover 12 timmar i stöten. Jag hatar sova. Finns för mycket annat i livetatt göra än att sova bort skiten. Så idag ska en psykiatri läkare ringa mig vid 13.20 och se över möjligheten att testa andra medz.. Som fungerar bättre på mig...
Yeah.... Så sjukt skönt att skriva av mig, ett jävligt hjälpande sätt att komma över saker. Har skrivit två texter tillägnad Anton, ska arrangera klart låttexterna och göra musik till. Sen spela in dom. Hoppas att min läkeprocess är klar när jag slutfört dom....
Nu ska jag betala alldeles för sena räkningar och sen köpa några gröna växter och sen hem och fortsätta städa. Skrubba bort Antons lukt, ta iväg hans saker. Vill inte se något som tillhört Anton när jag är färdigstädad.
Treatment for my soul...
Länge sen man skrev nu, känner att det är återigen dax att börja blogga. Mer i ett terapeuft syfte. Skriva av mig mina tankar och känslor. Rensa mitt huvud och få ner det på papper.
Jag har insett i helgen vad det innebär att HA älskat. Jag ÄLSKADE Anton. Jag hade sex i natt med en annan som inte var A. Kändes otroligt skönt att äntligen kunna se på någon annan, tycka en annan människa är attraktiv. I slutet av sexet så kom mina tårar, men det var sånt jävla befriande! Frigörande på något sätt....Lixom det är fan slut på riktigt Ewa, och det kommer aldrig bli du & A igen & du MÅSTE gå vidare. Han är inte värd din tid och energi.
Sen har jag tänkt mycket i helgen efter en sms korrenspons med A i fredags. Han är en fruktansvärt osäker människa, som är duktig på att ljuga och manipulera. Han skrev att han hade gått vidare och att han slutat älskat mig. Tror han inte vet vad ordet älska innebär. Eller så är det helt enkelt hans sätt att gå vidare på och bearbeta det som hänt.Jag vill inte smutsa ner A;s namn i onödan, det har han själv gjort jävligt bra, men han har svikit mig, bedragit mig,ljugit mig gång på gång rakt i ansiktet.
På avstånd när jag ser tillbaka på vårat förhållande så skulle jag satt stopp redan efter han satt kuken i horan första gången, så mycket saker som hade kunnat besparats. 3 jävla veckor in i vårat förhållande går han och sätter på Motalas största våp. Han har ljugit så mycket för mig att jag inte vet vad som var sant och på riktigt i vårat förhållande. Det finns garanterat saker som inte kommit fram & i dagens läge vill jag aldrig få reda på det heller. It´s in the past.
De senaste veckorna har allt bara varit ett mörkt töcken,kärlek gör så förbannat ont och jag har verkligen fått mig en tankeställare om hur jag vill leva mitt liv i helgen.Jag har blivit upplyst och invaggad i ett nytt livsmotto. Akona Matata- Inga bekymmer,inga besvär.Jag måste försöka leva efter det mottot, känner att jag behöver det.and what doesn´t kill u makes u stronger.
Over and out for now...
Jag har insett i helgen vad det innebär att HA älskat. Jag ÄLSKADE Anton. Jag hade sex i natt med en annan som inte var A. Kändes otroligt skönt att äntligen kunna se på någon annan, tycka en annan människa är attraktiv. I slutet av sexet så kom mina tårar, men det var sånt jävla befriande! Frigörande på något sätt....Lixom det är fan slut på riktigt Ewa, och det kommer aldrig bli du & A igen & du MÅSTE gå vidare. Han är inte värd din tid och energi.
Sen har jag tänkt mycket i helgen efter en sms korrenspons med A i fredags. Han är en fruktansvärt osäker människa, som är duktig på att ljuga och manipulera. Han skrev att han hade gått vidare och att han slutat älskat mig. Tror han inte vet vad ordet älska innebär. Eller så är det helt enkelt hans sätt att gå vidare på och bearbeta det som hänt.Jag vill inte smutsa ner A;s namn i onödan, det har han själv gjort jävligt bra, men han har svikit mig, bedragit mig,ljugit mig gång på gång rakt i ansiktet.
På avstånd när jag ser tillbaka på vårat förhållande så skulle jag satt stopp redan efter han satt kuken i horan första gången, så mycket saker som hade kunnat besparats. 3 jävla veckor in i vårat förhållande går han och sätter på Motalas största våp. Han har ljugit så mycket för mig att jag inte vet vad som var sant och på riktigt i vårat förhållande. Det finns garanterat saker som inte kommit fram & i dagens läge vill jag aldrig få reda på det heller. It´s in the past.
De senaste veckorna har allt bara varit ett mörkt töcken,kärlek gör så förbannat ont och jag har verkligen fått mig en tankeställare om hur jag vill leva mitt liv i helgen.Jag har blivit upplyst och invaggad i ett nytt livsmotto. Akona Matata- Inga bekymmer,inga besvär.Jag måste försöka leva efter det mottot, känner att jag behöver det.and what doesn´t kill u makes u stronger.
Over and out for now...
