"Creative Night"

 
Fotograferat & repat.

Sweet as candy.

Min första dag på Din Sko i morgon, har nämligen fått jobb där & det ska bli så fruktansvärt kul att bli en i gänget där=) Så jag har krypit ner i sängen och ska snart möta John Blund.

But here u have some picture from tonight photoshoot.

AND.

Vill ni köpa bikinisarna jag har på mig så finns dom att få tag i på
www.pigtail.se

Sov gott!


"A letter to the editor..."

 
NU har jag jag fått nog.
 
Sjukligt jävla less på människors förutfattade meningar & fördomar.
 
Fick senast igår egentligen 3 stycken "Nej tack" svar till arbeten jag sökt och även arbetat på, PGA mina jävla piercingar.
 
Jag känns inte "passande" som butikssäljare fick jag som argument. Inte passande?! Jag har flera års butiksvana och har guld referenser. Men nej. Just det.
 
JAG DUGER INTE SOM JAG ÄR.
Kunder kan bli rädda och ta svansen mellan benen och dra från butiken snabbare än kvickt....
 
Say what?!
 
För inte länge sedan fick jag höra dessa stående ovationer av en tidigare arbetsgivare:-" Ewa är född att stå i butik, hon är guld värd som butikssäljare...."
 
Men åter igen.
 
Just D.
 
Det spelar fan inte någon roll hur jävla bra jag är, hur bra säljare jag är eller hur jävla service minded jag är, för jag håller mig inte inom utseénde ramarna om vad som ses som okej & propert, utan jag måste förändra hela min livsstil för att få jobb om dom flesta arbetsgivare skulle få bestämma!!!!
 
                                          *************************************************************************
Jag tänker röra om i grytan & jag har precis suttit och skrivit iväg ett långt mail till Aftonbladet i hopp om att dom kommer kontakta mig och göra en/ett intervju/repotage med mig. Saker och ting, folks trångsynthet och inskränkta åsikter och tankar måste förändras!
 
 
Helvete vad jag är förbannad över detta faktum.
 
Sverige 2013.
 
My Fucking Ass!!!
 
Detta är mailet jag sände till Aftonbladet:
 
"Hey!

Mitt namn är Ewa Sörensen, är 27 år & bor i Strömstad. Jag kontaktar er beträffande ett ämne som jag tycker är väldigt viktigt att upplysa om & ta upp i dagens samhälle 2013.
(Jag vet inte om detta är rätt kontakt/forum sida, men jag kunde inte hitta ngn annan här på hemsidan!)

Jag vill få upp folks ögon över den tydliga folk diskriminerings politiken vi har idag i Sverige när det kommer till arbete & välfärd. Hur det kan vara möjligt att arbetsgivare får ha sina Fördomar & förutfattande meningar om hurvida människor väljer att klä sig, sin valda livsstil, kroppsmodifikationer & hårfärg, som i sin tur leder till ett människor blir nekade jobb efter jobb & som sedan leder till högre arbetslöshet.

Jag är en brud med skinn på näsan och ger mig inte i första taget & jag har fått kämpa så fruktansvärt mycket mer för mina val av arbeten än andra människor som håller sig inom ramarna av vad som anses vara okej & propert utseende. Hade jag inte haft mitt jävlar anamma egenskap & mina positiva & utåtriktade egenskaper så hade jag gett upp för länge sen och skitit i vilket. Men pengarna måste in för att man ska kunna må bra och för att kunna ha tak över huvudet & för mig är det en livsnödvändighet att ha jobb och att ha sysselsättning varje dag, för annars så raserar jag som människa. ( Jag är diagnotiserad med ADHD och att ha arbete är extremt viktigt för mig och för mitt mående, utan arbete så hamnar jag i depression och hela mitt liv rasar)

Jag hoppas ni tar mitt mail på största allvar och jag hoppas innerligt att ni vill göra ett repotage med mig där jag får framföra mina tankar, åsikter & argument till detta problem. För detta är VERKLIGEN ett problem vi har i Sverige och jag vill att människor ska förstå hur jobbigt det är att bli motarbetad när du så gärna vill jobba, men pga att du valt en väg utanför ramarna blir nekad jobb gång på gång.

Ha en fin kväll!

Mvh/Ewa Sörensen
073-6907266
"
 
Så vad tycker ni?
 
 
 
 
 
 
 

"Singing"

Så mycket jag lirat på sista har jag fan aldrig lirat i hela mitt liv, det är helt jävla fantastiskt! Jag är kreativ och har inspiration som aldrig förr=) På sista har jag börjat lira mer på allvar med C, han har en sådan jävla härlig röst som bara utstrålar inlevelse och känsla & vi tillsammans är det totala A-teamet sångmässigt! Så jävla bra! Emellanåt när vi spelar så kommer jag på mig själv med tårar i ögonen eller gåshud all over...

I just love love love love I.T!

Det är riktigt kul för vi har blivit ett gäng nu som lirar kontirnueligt & vi repar hemma hos mig! Fy fan vad det störe kärring helvetet under, men jag bara ler. Idag hade vi tydligen en tävling om vem som kunde spela högst. Hon körde på Status Quo på högsta volym, så jag måste ge henne att hon fan har bra musiksmak:D Då drog vi igång PA systemet & överröstade henne med två guror och två sångare med ganska rejäla pipor!:)

Där någonstans tystnade hon.

Well well, bollen är i rullning och jag har så jävla mycket att göra innan flytten, men det ska bli så skönt när allt är kirrat. När lägenheten står tom, möblerna är undansålda, husvagn/förtält uppställt,kläder är uppdelat,köksutrustning till husvagnen färdiguppdelad & det jag ska ha kvar av mitt hem(cd-skvor,musikprylar,tavlor) är magisinerat.

Den 6/5 börjar jag fan C-utbildning, Sörensen as a fucking Truckdriver!
Ska bli så jävla skönt och så sjukt jävla kul, en grym livsinvestering som jag känner att jag verkligen behöver i mitt liv. Har även funderingar på att när jag endå pluggar lastbilsteori så ska jag fortsätta läsa MC teorin som jag påbörjade förra året. Köra två flugor i en smäll=)

Fan mycket som ska göras på ca 3 veckor.

Utkast: Apr. 10, 2013


"I had a dream of you.."

Gah vaknar upp och har shit loads of olustkänslor i hela kroppen. Stressad från sekunden jag öppnade ögonen. Hatar såna här dagar. Känner mig helt numb och har ingen lust till något. Även om jag har MASSA att göra.

Som jag M.Å.S.T.E ta tag i.

Jag drömde om min fru, min saknade fru och plast unge.... Det var ingen bra dröm, det var bara mörker och elände. Jag vet inte om drömmen sa till mig att det är dax att släppa taget. Släppa taget helt.Jag har någonstans hela tiden haft hoppet kvar som sagt till mig att inom snar framtid kommer Angie höra av sig, ni kommer kunna laga eran relation och göra det bättre och starkare än någonsin...

Men jag har tröttnat, jag har väntat och jag har hoppats klart.

Jag hade älskat att få ha dom i mitt liv igen, men samtidigt så kommer Angie aldrig förändras & hon har aldrig älskat mig på det villkorslösa sätt jag älskar henne. För det ska Gudarna veta, jag älskar henne och L så det gör ont.

Saknaden brinner i mitt inre var dag, men på senaste tiden så har den börjat tyna... Varför ska jag må dåligt för ngt som jag inte kan göra ngt åt? Hon har sumpat sin chans och nu är mitt hopp över.

Gone with the wind. Puts väck.

Jag gav dig tid.
Men nu är tiden över, klockan har ringt ut & nu är våran relation defenitivt över.

Tråkigt men sant.

Tiden i timglaset har runnit ut och förändringarnas tid är här.

Älskar dig & L för alla evighets evigheter och jag kommer aldrig glömma er<3

& glöm aldrig att jag gjorde så gott jag kunde, jag försökte vara den bästa vännen, den bästa "Tant" Ewa, den största klippan och den största glädjekällan för dig. MEN jag har och kommer ALLTID ha mina diagnoser och jag kommer göra sned steg flera ggr om i mitt liv, det är något som ingår i "paketet" att vara vän med mig. Så jag kommer aldrig kunna be om ursäkt för det som hände i November och jag kommer aldrig kunna lova dig att det inte kommer hända igen. Jag gör mitt bästa och jag vill vara den där glada, spralliga, galna bruden som du älskar.

Men jag kan inte vara hon 24/7,365 dagar om året.

Även om jag skulle vilja.

Detta är ditt val och din förlust & jag hoppas att mina ord går rakt in i ditt hjärta och göra dig minst lika jävla illa som dina ord och beteende har gjort mot mig.
 

Peace Out.

"Youtube"

Checka gärna in min kanal på Youtube & ge mig konstruktiv kritik!=)
 
https://www.youtube.com/channel/UCQ6eXapiFr5LhaFvmZW7vDg?feature=mhee
 
Ha en fin dag!

"Night Photos"


"Man Of My Life"

Det är min gitarr. Eller rättare sagt mitt harem av guror, men en står mig närmare än någon annan. Mr Cort. Matt svart, med pärlemorpentagram inristat på gitarrhalsen & ett uppochned vänt kors.

Det blir till vad du tolkar det.

Det var faktiskt det ENDA som var riktigt jävla positivt med mitt & Antons förhållande.Lite ironiskt faktiskt när jag tänker efter, att mannen som jag TRODDE var mannen i mitt liv gav mig och intruducerade mig för Ja just det, Den enda sanna mannen i mitt liv & mitt livs enda villkorslösa kärlek. (Bortsett från mina älskade vänner & IXXI & AAKEESCHA<3)

Idioten gick och köpte gitarren två veckor in i vårat förhållande, och jag hade väldigt svårt att ta emot den.. Men han insisterade. Lika svårt hade jag att TRO på honom när han lovade dyrt och heligt att han INTE hade köpt guran för att döva sitt dåliga samvete efter han knullat horan för första gången... & Ja, lika jävla svårt var det att INTE slå sönder den efter A lämnade mig på det sättet han gjorde & med vem han sedan gick vidare med..

Men nej, jag är inte bitter.
Inte alls faktiskt.

Han gav mig ens störtskön gura att lira på & det är jag honom evigt tacksam. Han blev 6000 kr fattigare & jag vart 6000 spänn rikare. Tack Anton<3

Nej fan, ett par saker till berikade A mitt liv med. Sen den dagen jag använde en tandkräm hos honom som var speciellt utformad för rökare och snusare, köper jag den Always. Den tar bort gula beläggningar och aneträkten blir till belåtenhet med denna. Just bara för att så kommer jag inte håg vad tandkrämen heter, och jag orkar inte resa mig upp ur soffan för att undersöka saken närmare, så jag får återkomma med den frågan:D

& så var det ju faktiskt Avenged Sevenfold. Aldrig gett dom chansen att visa vad dom går för, men det var ett av A;s favoritband (bland all annan jävla hardcore metal skit han lyssnade på!!) DÖD åt den sortens metall & DÖD åt alla jävla töntar som lyssnar på den skitmusiken. Från den dagen jag hörde AS "Seize The Day" var jag fast. Fruktansvärt bra låttext. För att komprimera texten relevant, så handlar den helt enkelt om att du ska fånga dagen och var rädd om det du har, för i morgon så kan det vara borta.

Så sant som det är sagt. Really.
Ger en själv helt klart en tankeställare.
Får en att stanna upp i vardagen och se över det man har & det man älskar....

& jag måste bara tillägga en ytterligare sak innan jag lämnar ämnet Anton. Jag bara säger det igen.

JAG HATAR hatar hatar hatar hatar hatar hatar Hardcore Metal, det är ren pure hundbajs. Det finns absolut INGENTING som är bra med den musikgenren. Nej hujeda mig! Sen i tillägg alla dessa kepsar på sne hit och dit & den klädstilen....

& En sak till. Jag hatar hatar hatar hatar hatar hatar hatar Youtube folk på ett sätt. Alltså ni vet människor som typ sitter på Youtube från dom kommer hem från jobbet tills dom går och lägger sig och kollar in massa skit klipp från höger till vänster och sitter och rågarvar som det inte fanns ngn morgon dag!

Kan tyvärr inte se det roliga med det.

Not what so fucking ever.

Get a life.
I´m just saying.

Youtube är dock jävligt bra om man använder det konkret och koncist, ett syfte. Syfte för att exempelvis sprida sin musik & kolla på musikvideos. Det är K.I.N.G.

No.

Youtube snubbar behöver inte heller göra sig besvär någonsin, aldrig mer för att få mig i säng.

It doesn´t turn me on.

Well well.. Bra dag, jobbat, fått mycket gjort. Grymma jävla arbetskollegor, är en fröjd att komma sig till jobbet! All cred to u guys! Kom hem & Min fin fina tjejjas kom på spontan besök & vi käkade middag ihop & catchade upp allt som hänt sista två veckorna vi knappt setts, det var sweet like sugar!

T U Fucking rock, jag har sagt det förrut och jag säger det mer än gärna igen. U damn Rock Girl! <3

Nödtveidt kom även förbi & repade med mig några timmar, mycket produktivt rep, fler låtar inskrivna i våran "setlist" pärm & flera låtar satta.

Musik är för mig något så helt otroligt värdefullt, det förgyller min dag, fyller luften jag andas, förgyller mitt liv & är helt enkelt något jag NEVER kommer kunna leva utan.

Without Music I Will Die.
 
 

XOXO


"Be pRoud Of Who yOu ArE"

Hur kommer det sig att man alltid ska hitta fel på sig själv? Det ska klagas och jämras lite här och var, titt som tätt om sina fel och brister. Varför kan man aldrig vara nöjd? Varför kan vi människor inte se oss själva i spegeln VARENDA JÄVLA dag och känna att "Fan vad jag är snygg idag","Hey girl, what an ass u got",Hey man damn vilken lyckad frilla det blev idag"" Nemen vilka schyssta spiror du har"...

Under alla år har jag varit en fantast av jojjobantning, inte för att jag NÅGONSIN tyckt att jag vart ful eller fet, men jag har alltid velat testat mina gränser och se hur mycket jag pallat, och om jag klarar sätta upp mål och slutföra dom. Börja på dieter och gå i mål. Börja träna och hålla mig kvar, förändra min vardag, förändra helheten.På något sätt så har jag alltid varit tillfreds med min kropp, alltså inte så att jag har tyckt att den är den hetaste på jordplaneten, men jag har endock gillat läget och lagt ner den tiden som jag sparade på att INTE ödsla skit på mig till att lagt energin på annat, enligt mig viktigare saker. Anledningarna till att jag börjat gå ner i vikt har varit många, för att ta ett exempel och det var när jag var som störst, då jag vägde 95 fucking pannor....

Var hemma hos en polare och tänkte sådär lite checkt på nyårsafton att jag skulle kolla vikten, som jag inte kunde minnas siste gång jag gjorde. Jag höll fan på att ramla baklänges och bad hela Elins familj komma upp och väga sig för att veeeerkligen kontrollera att vågen stämde.

Seff gjorde den det. Den kvällen utgjorde mitt och flertalet andra vänners nyårslöften.Vi skulle kämpa som ett team och peppa varandra till viktnedgång, och den som vann skull få Sweden Rock biljett, resa, sprit & boende betalt.

Som ni kanske har på känn så vann jag. Jag är en vinnarskalle, jag ger mig inte, jag kämpar till sista blodsdroppen. Jag tappade i runda slängar runt 20 kg på 10 veckor. Viktväktarna is the shit. Från att kröka som en dåre, ALLTID äta ute, aldrig röra på mig, till att göra en total omvändning. Jag slutade dricka, jag var ute och gick i rask takt minst 1 timme om dagen, åt helt enligt Viktväktarna (bortsett från helgerna då jag frossade i skit.)

20 jävla kilon.

Men som alla andra gånger innan, så var det bara en kortsiktig lösning och ju längre månaderna led, kom kilona sakta men säkert krypandes tillbaka....

Idag har jag brutit mina dåliga vanor, fått rutin på mitt matintag, fått läran om betydelsen av hurvida våran föda har för konsekvenser när man bara äter skit & vad du vinner på att äta sunt.
SJÄLVKLART ska man unna sig gotteri, men INTE varje dag, inte varannan dag, men once in a while.

Becuse u deserve it.

Livet är till för att levas och njutas av.

MEN.

Säg vad du vill.

Du mår inte bra vare sig psykiskt eller fysiskt av att INTE röra dig, BARA äta sjudundrandes mycket kalorier varje dag,ligga på soffan, runka, ta en kall pilsner och en tillhörande cigg framför tv;n... INTE varje dag. (Eller va fan säger jag, runken eller Pull-offen kanske är dagens viktigaste göromål!!!;)

But u get my point.

Det är dom små sakerna i vardagen som gör skillnad, och man måste våga för att vinna! Som jag även sagt förr, så tillåt dig FAILA big time, men res dig upp starkare än någonsin och gör ett nytt försök. En jävla dag går det=) Var inte rädd för att misslyckas, vi är alla människor och ingen är perfekt..

(Even if i am pretty clooose:D)

Jag Ewa Sörensen är ett levande exempel på detta.

Men samtidigt så vill jag boosta alla där ute att peppa er själva varje dag ni tar er en titt i spegeln och säg MINST en bra sak om er själva och LE det största leendet som ni bara kan!

Alla förtjänar att må bra, alla förtjänar att finna en acceptans och en inre frid med hur vi är skapta och vi får helt enkelt göra det bästa av situationen & vad vi blivit tilldelade;)

Var stolt över att Du är Du,gilla läget & ge tummen upp!


"White Trash Beautiful Vs. The Naked Truth"

Klockan är 02 & jag kan inte sova.
 
Har vart igång hela dagen med massa skit som jag måste ta itu med, har inte ens gjort hälften, men en del är ju alltid en början så att säga. Men jag är så upp i varv, så det är fan helt galet. Jag har slitit med ångest hela dagen med, var jävligt nervös över att få en panikångest attack, kände att det var nära flera ggr, men jag kom ner på jorden med båda fötterna efter jag tog ångest dämpet. Jävla skit när det blir sådär. Så sjukt svårt att kontrollera & hantera för den delen med, men jag låter skiten inte vinna över mig. Jag är starkare än så. Det är helt enkelt kroppens sätt att varna att det är lite för mycket stress och oro i ditt liv just nu, och visst är det så, heavy fucking load on my shoulders, men inte så pass att jag inte klarar av att hantera det.
Anser jag själv.
 
Tydligen tycker min kropp något helt annat.
Märklig hur kroppen fungerar egentligen....
 
Bara att göra det bästa av situationen i guess=)
 
Har haft foto session här hemma ikväll, ena temat heter "The Unmaked Truth" & den andra sessionen heter"White Trash beautiful". Det är inte någon vidare djupare förklaring kring dessa teman, mer än att "The Unmaked Truth" är det jag utan massa jävla krigsmålning, utan bara me and my face and I. Däremot den andra sessionen "White Trash Beautiful" smetade jag på massa svart och sotade ögonen med fingrarna, mycket rouge,starka ögonbryn & blötte håret och sprutade i massa saltvatten spray för att se så trashig ut som möjligt.
 
Måste ju leva in helt i rollen nu när man ska bli husvagnsägare & bli ett med sitt skapande;)
 
Nej fan nu måste Sörensen sluta ögonen för hon ska upp och jobba om 4 timmar.
 
Grattis ! & jag är som en duracell kanin,skulle kunna ut och springa några mil känns det som...
Skitsamma, God Natt önskar jag här från Darkness Hellhole & några smakbitar från kvällens fotograferande!
 

"Every day you learn.."

Something new about your self.

Kanske inte alla. Men dom flesta.
Bara man vill & jobbar på att bli en bättre människa och göra allt man kan för att vara den bästa vännen, den bästa dottern/sonen, den bästa arbetskollegan eller den bästa älskaren...

INGEN ÄR PERFEKT.
 
Vi ha alla våra fel & brister, men istället för att klanka ner på sig själv för dom sämre egenskaperna så tycker jag det är viktigt att man påminner sig själv ibland vad man är bra på. & vad man tycker om här i livet. & vad man försöker förbättra hos sig själv.

Livet som arbetslös ger vääääldigt mycket tid till att tänka och fundera över sina värderingar här i livet och hur man skulle vilja att man var och hur jag ska ta mina negativa egenskaper och göra dom till något bra & hela tiden se det som en utveckling framåt inte som ett nederlag som människa.

Jag har varit på en del arbetsintervjuer på det sista och jag har ÄNTLIGEN börjat blivit bekväm med att vara på arbetsintervjuer. Har aldrig direkt gillat det, har alltid haft en gnolades ångest under den korta period du har på att "sälja" dig själv & prata på för varför just DU ska ha jobbet.

Har alltid lidit av en hög grad Prestationsångest, något min älskade far är grundare till.

Han har tryckt ner mig under alla år, genom ord,slag & psykisk misshandel. Han klargjorde väldigt tidigt i mina dagar att jag inte skulle komma till att bli någonting annat än just ett misslyckande, en missbrukare utan framtid. Ingenting jag gjorde var tillräckligt bra för honom. & när jag då i mina tidiga år gjorde tonårsrevolt och var den värsta jävla outlaw ungen som tidigare skådats, så fick han bara mer bensin på elden så att säga.

Han spydde, sket och pissade mig i ansiktet så många gånger om!

Han både psykiska & fysiska misshandel har satt sina spår, men samtidigt så är jag jävligt glad över att jag fick äran att vara just den som fick ta den skiten. Utan dom erfarenheterna kanske jag just precis hade blivit en junkie, med förkärlek till krök,pulver & tabletter.... Eller det dära "kanske" skulle inte stått där, det skulle stått "HADE" blivit en junkie.

Men jag valde en annan väg.

I will never forget some words you said.
I will NEVER forget some actions u did.
It´s written forever in my heart/mind.

Jag hatar dig nu & för alltid.

Well back to the issue.

Jag var på en arbetsintevju för ett par veckor sen som fick mig att bara vara jag. Intervjuarna var otroligt trevliga och lättsamma människor, och visst fan var jag nervös men 5-10 minuter in i intervjun så bara rasade prestationsmuren och jag visade dom den sanna Ewa. Det var så jävla skönt. När jag gick från intervjun så kändes det som jag hade vart hos en psykolog, jag var så uttömd. I positiv bemärkelse. Sättet dom intervjuade mig på var jävligt smart och det var bra frågor och väldigt bra utförd intervju.

All cred to them. (Inte fått svaret om jag fick jobbet, så vi får se om jag prickade mitt i prick genom att bara vara jag...)

Hur som haver så fick jag mig några funderare om hur man kan ta sina negativa egenskaper och utveckla till bra egenskaper, hur jävla mycket jag egentligen kan(har kunskap om) och älskar att göra, om hur människor omkring mig ser mig som person & varför i helvetet jag hela tiden fortsätter kämpa och aldrig ger upp hoppet om livet.

Livet är fan häftigt emellanåt.
 

RSS 2.0