Darkness

13/1-2015                                         (Uppgift given av min KBT Terap.)

 

Brev skrivit till dig Lennart Stjernberg.

"Här sitter jag nu 29 år gammal och försöker komma över det faktum att jag aldrig har haft en "riktig" pappa. Den pappan som skulle varit Du. Ju äldre jag blir desto mer förstår jag vad förlusten/frånvaron av dig gjort mig & mitt liv.

Du är ett av de kapitel som jag jag behöver få hjälp med av en teruapueft för att glömma. Alla jävla minnen jag bara vill trycka ner i en kista & begrava six feet under & aldrig någonsin bli påmind av igen. Du har aldrig förstått och du kommer aldrig förstå hur din frånvaro genomsyrat mitt liv. Eller rättare sagt, den frånvaro av den pappan jag aldrig fick.

Du är så långt ifrån en pappa man kan komma. Spriten,ditt spelmissbruk,ditt ego,din girighet,din ondska,din retsamhet,ditt sexuella avvikande beteende,din verbala/psykiska & fysiska misshandel som du agerat med så långt tillbaka jag kan minnas- Det är egenskaper som INTE är hedersvärda & önskvärda hos en Far.

Varför blev du sån här? Varför blev du den värsta far man kunde önska sig? Varför utsatte du mig & mamma för din skit? Vad hade vi gjort för att förtjäna den?

Jag har så många frågor men det finns så få svar.

Kommer du ihåg när du & Laila anmälde mamma för "vanvård av barn" till socialstyrelsen när jag var i runda slängar 12 år? Alla dessa jävla lögner. Att jag en kväll framför Svt & en program som handlade om sexualiteten hos ungdomar skulle ha sagt till Laila att jag älskade att knulla analt men att jag fortfarande var oskuld,att jag älskade att suga kuk & att i din panik av brist på bevis hittade en binda på mitt rum med LÄPPSTIFT på, som du hävdade var blod från min ändtarm?! Alla dessa jävla lögner blev en sjuhelvetisk utredning som satte mammas & min relation på en riktig jävla prövning. Det var en sjuk pärs, så mycket ilska, så mycket hat, så många tårar. Du gjorde verkligen ALLT du kunde för att nedvärdera mamma, som för övrigt var/är den bästa mamman man kan önska sig. Jag fattar inte hur du kunde sjunka så lågt så att du kunde smutskasta både mamma och mig så jävla illa som du gjorde.

Troligtvis var det din och Lailas alkoholism som talade. Den kvällen som dessa konversationer skulle ha ägt rum var väl du iväg och kröka och röjde runt någonstans medans Laila satt hemma i huset och drack med mig vid sin sida.

Inget konstigt alls, för det var min verklighet så många gånger efter mamma ÄNTLIGEN tog mod till sig att lämna dig. Jag förstår hennes rädsla och jag förstår varför det tog sån tid innan hon sa farväl. Du slog hennes ansikte sönder och samman framför mig vid köksbordet,kommer du ihåg det din sjuka jävel? Hur fan tänkte du där? DU är ingenting än en jävla parasit som skulle förintas!

Jag var 7-8 år när det inträffade och det var där mamma fick nog,

Eller kommer du ihåg när jag var hos dig och vi skulle till affären och handla inför helgen och det slutade med att jag låg och grina och skrek på golvet i butiken för du var så jävla snål så du inte kunde köpa en chipspåse och dricka till din 9 åriga dotter som knappt var hos dig varannan helg?

Eller förresten den helgen då du skulle upp & sova "middag" som resulterade i att Lailas hund står och vrålar uppe i ditt och Lailas sovrum & jag i min tur sitter nere i vardagsrummet & gråter för att du var tvungen att vila middag när jag bara ville vara med min pappa & spela kort? Paniken som jag då kände av att höra SUltans ylande och hur jag sprang upp för trappan och sliter upp dörren till ert sovrum för att mötas asv att ni ligger och knullar? & i tillägg så slutar ni inte. NI FORTSATTE knulla framför mina då kanske10 åriga ögon & jag satt mittemot sängen med en Kalle Anka tidning & tårarna sprutandes ur mina ögon.

Jag var fan bara barnet & hur fan kunde du tycka att det var okej att göra det du gjorde? ... "

Fortsättning på detta brev kommer senare eller i morgon.