"Exkrement from me with love"

Fy fan vad jag HATAR fega kräk som gömmer sig bakom data skärmen. Lättar sitt hjärta och spyr ur sig skit som ingen någonsin kommer få stå till svars för. Precis sådana människor älskar jag som verkligen står för vem dom är och vad dom tycker! Ska jag vara ärlig så gör det mig svinigt förbannad & gör att jag tappar tron på mänskligheten en aningen aningens mer än vad jag redan gör. Hur fan kan det vara möjligt att folk är funtade på det viset? Fattar inte dessa individer vad det kan göra mot människor? Människor som inte är som jag. För bräckliga & ömtåliga människor kan ett par rader från en helt okänd människa rasera en hel värld, få personen ifråga göra helt orationella val.
 
Val som kan leda till Döden.
 
Det står fan i nyheterna var och varannan dag om nätmobbing/mobbing överlag och dess följder. Hot och trakasserier, förföljelse och utpressning som i slutändan resulterat i död, misär och elände?Ungdomar & vuxna som inte orkar stå emot och som väljer den enkla vägen ut? VAD FAN ÄR DET FÖR FEL PÅ FOLK? Vad hände med att glädja varandra, få varandra att må bra, hjälpa varandra?
 
Idag är Jag är stark.
Idag kan jag ta skit. Kan iprincip ta hur mycket skit som helst för jag har blivit härdad. Härdad av livets erfarenheter. Man blir van. Tråkigt men sant.
Har blivit stark.
 
Men jag har absolut inte alltid varit det.
 
All jävla skit jag fått tagit genom åren för att jag är den jag är, för hur jag ser ut, för vad jag har för åsikter, mina livsval, vilka eller vem jag knullat har fått mig att bygga upp en jävligt hög barriär av betong. EN mur för att skydda mig mot att bli ledsen, bli besviken och att bli sårad...... Jag har gråtit floder över vad andra människor utsatt mig för, hur man brytit ner mig och gjort mig obefintlig. Tills den dagen jag satte stopp. Den dagen då jag var less på andra människors dumhet & för all del MIN egen dumhet. Varför ska jag må dåligt över andras dåliga självförtroenden? Varför ska jag må dåligt över att jag har ett mer innehållsrikt liv än de? Varför ska jag må dåligt över att jag får knulla när jag vill för att andra inte får det?Varför ska jag må dåligt över förlorade vänskaper när det i slutändan är deras förlust av att inte ha kvar min förgyllande existens i deras nuvarande patetiska liv?!
 
Hey man. Just rest my case.
 
Den här kommentaren möttes jag av idag när jag gled in på bloggen tidigare idag;
 
-" Fy fan vad patetiskt. Alla vet att du bara ville ha uppmärksamhet med ditt så kallade "självmordsförsök". Det var grymt när alla skrattade bakom din rygg åt hur patetisktt det var.

Men det hade vart grymt om du kunde ta livet av dig så du kan sluta vara en parasit på andra!".................
 
???
 
Önska livet ur någon? Say what? H.J.Ä.R.N.D.Ö.D.A jävla ryggradslösa kräk!
I samma stund jag sitter och skriver det här har pulsen ökat väsentligt, kinderna hettar & jag vill verkligen slå dig på käften. Pissa dig i ansiktet, skita på dig och smörja in dig med mina exkrement. HELA du, riktigt grundligt. I dina ögon, din näsa & riktigt ordentligt i din käft. Riktigt gnugga in skiten tills du blöder.
 
Du får mig att må illa.
 
Jag har varit med om det här tidigare på bloggen. Ett par bloggkommentarer back in the days där det klart och tydligt gick att utläsa att avsändaren/avsändaren ville att jag skulle dö. Bli gruppvåldtagen. Bli utsatt för kvinnomisshandel & sönderknullad/raserad både psykiskt och fysiskt resten av mitt patetiska liv.
 
Jag köper att när man är en sån person som jag i det offentliga forumet så får man ta skit. Så enkelt är det. Vare sig det handlar om vad jag säger eller tycker till om, lägger ut nakenbilder eller helt enkelt bara är J.A.G. Alla klarar inte av personer som mig och det har jag FULL JÄVLA FÖRSTÅELSE FÖR.Men det finns gränser. Det här är fan inte okej. För din/eran skull hoppas jag att ni tar en tankeställare. En riktigt jävla ordentlig sådan. Tycka vad fan man vill om människor, men man önskar INTE livet ur någon!! Förmoda att jag tog illa vid mig av inlägget, förmoda att det knäckte mig & förmoda att just denna kväll fick dessa meningar mig att inte fortsätta livet. Jag hoppar framför tåget. Kaputt. Ett minne blott. Hur F.A.N skulle det få er att känna? Stolta? Nöjda över att just era ord fick mig att ta mitt liv? Tror inte det. Finns det någon som helst empati och mänsklighet i era kroppar så skulle det bryta ner er till obefintlighet.
 
Mitt blod på era händer.
 
Jag hoppas & önskar ur det innersta av mitt hjärta och själ att du/ni eller helt enkelt alla ni jävlar där ute i cyberrymden som utsätter andra människor för eran egen osäkerhet och svaghet ruttnar i helvetet! Det är sådana som ni som gör världen till en sämre plats & jag vill helst se er utrotade!
 
Ni är inte värd ett piss i mina ögon.
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0