Darkness

Jävligt sorglig & djup,men det är ju precis sån olycklig kärlek handlar om...

Man kan inte tvinga någon att älska en annan människa,hur gärna man än vill det... Man famlar efter det lilla halmstrået & man är glad för det lilla. Ytterligare en natt tillsammans,med kyssar,hud mot hud,sex, kramar & ömhet,även om man vet att man är lika ensam igen efter man stängt dörren till den du älskar. Ett sms som gör dig alldeles upp i varv,men som i själva verket bara var ett oskyldigt sms där Han skrev Puss på slutet.... 

Man hoppas & hoppas,analyserar vart enda ord Han sagt eller skrivit..... Man vill ju så himla djupt att Han ska känna som Du.

Som sagt man famlar efter ngt att förankra sig i för att inte drunka i sina tårar när ensamheten & verkligheten omfamnar dig. Man hoppas & önskar så innerligt att Han en dag kommer vilja ha dig & kalla dig för SIN. Då kvällarna med flyktiga knull är ett minneblott & blivit utbytta med älskskogar av ömsesidig kärlek.... Att kunna älska & glömma tiden då man själv ensam älskade medan Han knullade. Att ömsesidigt uppleva den fantastiska känslan när två blir en. Att aldrig mer behöva oroa sig för att Han ska resa sig upp ur sängen & gå medan man själv lider i tystnad & det känns som hjärtat vrider sig runt i smärtsamma volter för man inte ville att Han skulle gå....

Men som sagt.

Man är glad & tacksam för det lilla....

Men ja.

Hoppet är ju det sista som överger människan

-Så jag har inte gett upp hoppet än.

Vill inte.

Helt enkelt

Jag vill verkligen inte.

Jag vet vad jag vill ha.

Jag vill ha Han.

Han som har allt jag behöver & vill ha.