Darkness

Är inne på tredje dagen av tankar som  är ockuperade av Han. Vad jag än gör så kommer jag på mig själv tänka på Honom. Det gör så jävla ont. Saknaden & längtan som pulserar i mitt hjärta,smärtan som är som tusen nålar som sticker mig över hela min kropp,ångesten som vältrar inom mig som en ångvält. 

Varför gör kärlek så ont? 

Den första november fyllde Han år. Jag ville så gärna skicka en födelsedags hälsning & skicka presenten. Men jag kunde inte. Jag hejdade mig. Eller rättare sagt så förbjöd jag mig själv att göra det. Jag ville inte att Han skulle veta att jag inte glömt bort Hans dag. 

Jag tänkte på Honom hela den dagen.

I morgon är en annan viktig dag i Hans liv. Ett livsviktigt möte. Fan,vad jag önskar jag kunde följt med dig,stöttat dig & hållt dig i handen. Jag hoppas för allt i världen att svaren du kommer få är bra. Jävligt bra.provsvaren MÅSTE vara bra. Så är det bara. Finns inga andra alternativ. 

Du kommer finnas i mina tankar & jag håller mina tummar så hårt,så hårt. 

Jag är så ledsen för att Du inte släppte in mig & gav mig Ditt förtroende & tillit.

Jag hade stöttat Dig 24/7. 

Jag hade aldrig,aldrig, aldrig lämnat Dig- Även om vinden & kylan tagit vid.

Lycka Till.