"Feeling lonely"

Livet rullar på i sin gilla gång.
 
Efter jag pluggat klart yrkesförar utbildningen så har jag sökt jobb till vansinne utan något positivt besked.
Jobbar fortfarande på Din Sko Nordby och åker och jobbar när chefen behöver mig. Har troligtvis fått jobb på Skopunkten på Nordby extra vid behov som troligtvis komemr handla om helgerna.
 
Min stuga är i princip färdig renoverad och det är väldigt skönt. Blev jävligt bra på alla dess sätt, perfekt för mig och missarna.
 
Min huvudsakliga dagssysselsättning är att skriva musik. Jag har vart frukansvärt produktiv de senaste två månaderna och jag har startat ett musik projekt med M och det är jätte härligt. Vi håller på att spela in en platta och jag känner att jag utvecklas i posittiv riktning framåt både sångmässigt och gitarrmässigt. Äntligen håller min dröm på att besannas.
 
Mitt liv är lugnare än vad det någonsin har varit, jag har fått stabilitet på tillvaron och känner mig tryggare än någonsin förr.
 
Men.
 
Alltid det däringa jävla mennet.
 
Det är något som saknas. Det är någonting inom mig som känns så jävla tomt.
Jag saknar någon att dela min fina tillvaro med.
 
Jag har aldrig känt mig så ensam som jag gör nu för tiden. Jag trodde jag hade kommit till fas med att leva "det lugna livet" på landet. & jag har trivts som fan med det senaste halv året. Men nu börjar det sprätta i mig.
 
Jag har lixom inte riktigt etablerat mig helt här i Karlstad. Jag har väldigt få vänner här och det känns svårt att direkt göra någon skillnad som det ser ut nu. Jag har inget jobb, är hemma konstant om jag inte åker på buggkursen, åker och handlar mat, är iväg och åker snowboard eller om det är ngn konsert eller danskväll. Tiden då man sprang på krogen är long gone, absolut ingenting jag prioiterar. Jag träffar inga nya människor helt enkelt. Genom alla år har det vart fritidsgård hemma, polare har kommit och gått som dom velat och livet jag lever nu är heeeelt det motsatta.
 
Det är lix jag och mina katter & min plast familj som är min vardag typ 90 % av tiden.
 
Dom gånger jag inte är ensam & hittar på något är när Jag och M spelar in & skapar musik, eller att T kan träffas över en kopp kaffe på stan, att MC har tid att umgås (Hon bor 6 mil bort) eller att J & jag kollar en rulle... Eller när jag får besök av vänner från andra städer...
 
Fan jag är inte van med det här och jag vette fan hur jag ska kunna göra ngn direkt skillnad.
 
Any ideas?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0