"The thing about reaching out a hand..."

Den här grejen med att svälja sin förbannade stolthet. Vissa kan verkligen inte göra det, även om dom själv skulle kunna vinna jävligt mycket på det..... Det är väldigt tråkigt tycker jag.

Jag har sträckt ut en hand, genom att jag skickat sms till B & A för att kanske kunna prata ut om saker som skett & tankar/känslor man har. Även om jag inte har någon som helst jävla skyldighet till det, och att egentligen så är det dom som är skyldig mig det.

MEN. Den stora skillnaden mellan dom & mig är att jag älskar dom. Jag älskaDE inte dom. Jag tycker inte om att må dåligt över saker som egentligen går och lösa. Även om det aldrig kanske kommer kunna bli som det varit en gång. Jag anser att vi är vuxna människor och jag tycker man kan kan försöka prata....

Men som jag sa till E igår, deras förlust och deras val. Jag får någonstans förlika mig med att dessa förluster är For Fucking Forever. Jag får hitta ngn sorts av acceptans att ingen av dom ville greppa min hand när jag sträckte ut den & göra ett avslut.

Jag ska åka och lämna deras grejer i varsin påse & hämta det som är mitt, ge L den alldeles försena julklappen & sen Adios!!

Jag kan inte göra något mer för att rädda dessa relationer och det är it´s bad, för jävlar vad kul vi haft tillsammans och vilka minnen sen då... Men jag får förlika mig med tanken att dessa minnen kommer jag alltid bära med mig, och glädjas för den tiden vi fick tillsammans.

Becuse it was a Blast.

Sitter ute hos E in das wood & ringt lite samtal och sökt jobb... Käkat tonfisk/tomat/fetaost/mango raja och druckit kaffe. Ska snart åka och handla, E behöver fylla upp kylen. Ska ta en promenad först i skogen, skönt med lite lantlig luft=)

Ha en fin dag!
/E


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0