Darkness

Sjuk. Less. Matt.

Ligger i Emmas knä & ligger & pratar. Pär ligger i andra soffan & myser. Druckit kaffe, tagit en Whiskey för förkylningens skull, försökt sy. Försökt vara kreativ. Gick sådär.

Ingen motivation. Jobbig dag. Mycket känslor... Avslutat något som aldrig skulle påbörjats från första början... It was all just a fake illusion and alot of lies...

Pratade tidigare om hur vi ville ha våra begravningar om vi skulle dö inom det närmsta. Intressant fråga. Ett lite tabubelagt ämne. Men for the record, vi kan alla dö Närsom. Idag. I morgon. Om en vecka.

Jag & E är rörande överens om att om ngn av oss dör så ska det bli en festlig tillställning. Massa sprit, musik & dansa för all del i våran aska. Eller ja, i mitt fall får ni pissa, headbanga järnet, spy, skita i min aska. Allt för att hedra mig;) Hårt. Det ska inte sörjas, det ska vara en fest & hedra våra minnen genom att fortsätta era liv med glädje & tänka tillbaka på oss med ett leende:)

I mitt fall är det jävligt viktigt med borglig begravning, svart genomgående tema, blodröda rosor. Sworn to the Dark ska spelas högt som fan. Eller ja, helst live! Seize the day pga texten... Whatevva musiken är sjukt viktig. Restriktioner om vilka som får komma finns helt klart. Finns skrivet här hemma. Jag skrev ordning Vita Arkivet för några år sen, så detaljer om min död finns.

Jag ska brännas. Ska inte doneras ett skit. Vill inte att någon ska skära i min nakna kropp & gräva runt. Fuck That. Askan ska kastas ut vid havet. Eller under ett Watain gig.

Döden i all ära.

Vi börjar med att låta Darkness Embrace Me for some hours.

Livet är till för att levas.

Iaf ett litet tag till.