Darkness

Fan kom att tänka på gamla kärlekar i dag på jobbet.

Fan så kär man varit i sina dgr. Kärlekar som så sjävklart gått åt helvete av olika anledningar. Ni vet så där riktigt riktigt jävla kär har man ju bara vart ett par ggr i sitt liv, och dom kommer man ihåg, och det är verkligen som ordspråket säger; "Gammal kärlek rostar aldrig". Ett par som aldrig försvinner från mitt minne/hjärta är A & J. A som jag träffade när jag var tillsammans med J(dåvarande sambo, inte den andra minnesvärda förälskelsen) , både han och jag hade förhållande när vi träffades backstage på Edguy/Sabaton i Göteborg -06. Han förlovad/sambo, jag särbo. Han lovade mig guld och gröna skogar, jag lämnade Jim, väntade på A som efter mkt om och men inte lämnade sitt förhållande. Pågick sisådär ett halv år. Enligt han söp jag sönder det som kunde bli ngt?! Visst, jag var inte den som spottade i glaset, men det hade föga allt med att det inte blev ngt seriöst mellan oss. He was all to blame.(nästan). Idag lever han rockstjärneliv och har det liv han vill ha. Fine i guess.

Sen har vi Mr J. En stormande förälskelse på W:O:A -08, där våran bekanskap redan stiftades -05 på samma ställe, på Wacken i Tyskland. I dimmans land blev det missförstånd och jag klantade mig, as usual, och verkligeheten kom ikapp efter vi kom hem till sverige och vardagen kom åter igen och vi gled från varandra. Idag är han lyckligt gift och ja, what to say. Good luck. Iguess again. Men han är en fin kille, riktig svärmorsdröm, så att jag gjorde bort mig är något som fortfarande sticker som en tagg i hjärtat...

Yeah kärlek är en märklig grej, man behöver det, fast samtidigt så behöver man det inte. Alltså jag klarar mig jävligt bra på kärleken man får av vänner och mamma, det är en kärlek som inte går att beskriva i ord. Men vissa saker och vissa behov tillgodoses inte i vänskapsrelationer som exempelvis beröring, sex, kyssar mm. Det kan jag sakna.Ibland. Inte ofta. Men det händer. Krisar det så har man ju alltid den svarta lådan brevid sängen med "everything a girl wants";)

Apropå vänskapsrelationer, oxå en sak jag tänkt mycket på det senaste. För att vara ärlig så väldigt mycket de senaste 2 ½ åren. Under den tiden har jag förlorat flera väldigt fina vänner, av olika anledningar. Startskottet var den 2/5 -08. Jag har det datumet fast etsat i mitt minne, för det var då det började gå ut för igen, med spriten... En speciell person sörjer jag mer än någon. O. Du var min bästa vän, den jag kunde prata med allt om. Vi hade så sjukt jävla kul ihop och ingen fick mig att skratta och må så bra som du. Jag vet att det var jag som förstörde våran vänskap, jag har spriten att tacka för det. Någonstans så hoppas jag att du läser det här, för jag vill verkligen att du ska veta att jag saknar dig och bara tanken av dig gör mig gråtfärdig. Den förlusten kommer jag nog aldrig komma över. Jag vill att du ska förlåta mig en dag.


Jag försöker se positivt på att vara nykter, men det är svårt när allt jag fått hittilis är kroppssmärter tamefan över allt, ångest, tomhet och ensamhet. Har snart vart nykter en månad. Jag försöker hitta små saker som är positivt med att sluta dricka, den största pussel biten är väl att vänner jag förorsakat ser att jag försöker. Jag är den bra tjejen ni lärt känna, men att min stora svaghet i livet är just booze och att jag inte kan hantera den alla ggr. & därav gjort fatala misstag. Som jag ångrar av hela mitt hjärta. Skönt att inte vakna med bakrus varenda helg med ångesten om vad som hände kvällen/natten innan. Att träningen satt fart. Äsch, fan just nu känns allt splittrat.

Fuck it, gotta study med brännande huvudvärk.
UrK.
Then sleep.
/E